Bockruset

bockruset

Numera finns det gott om lopp att springa, även lokalt i Hälsingland. Tyvärr är många av dessa lopp stadsnära asfaltsrundor som egentligen inte bjuder på mer än draghjälp.. Det finns dock undantag som t ex Hälsingetrailen 10 juli i Segersta mellan Bollnäs och Söderhamn och Bollnäs Trail Race 5 oktober i Bollnäs. Tjurruset i Stockholm har lockat folk som gillar att kräla och slita sig igenom en bana snarare än att löpa.. Loppet har också vuxit rejält och omfattar nu två dagar och +10 000 löpare.. I den kategorin vill Delsbo och nya loppet Bockruset vara med! Man säger sig vara en något snällare variant av storebror men med mer fokus på hinder. Välj mellan 5K eller 10K. Starten går 11:00 26 juli. Prislappen är 250:-. lägg till en hundring och du får anmäla dig på plats.

Annonser

Scandinavian Outdoor Games

I månadsskiftet maj/juni gick Scandinavian Outdoor Games i Falun. Det är en helg full av tävlingar, aktiviteter, clinics och utställare med fokus på lite mer äventyrlig sport. Tillsammans med skoföretaget ICEBUG anordnade jag Trail Clinics i skogarna kring Lugnet, Falun.

Jag är en känslolöpare och fokuserade därför på hur jag tycker det ska kännas att springa i skogen. Jag fokuserade på hur man blir intresserad av underlaget och anpassar sin löpning med tanke på detta. Jag pratade mycket om fotnedsättning, fäste och flyt. Jag pratade om vad som skiljer aktiv stiglöpning från utpräglad asfaltslöpning. Jag är inte typen som pratar löpskolning. Jag tror att av ett aktivt intresse föds en adaptiv förmåga. Knoppen och kroppen anpassar sig efter det du utsätter den för. Självklart krävs det övning, någon har sagt något om 10000 timmar, för att bli riktigt bra på en sak. Jag tror som sagt på att finna glädje i det man gör, hitta det som motiverar till ansträngningen. Självklart finns både löpteknik och förutsättning i form av material i detta. Men kärnan är ändå motivation, känsla, flyt och glädje.

Tack alla intresserade & inspirerande stiglöpare som var med mig i skogarna. Att få umgås med Er ger mig glädje och motivation att fortsätta och utveckla vad jag gör!

Nedan följer videos från mina clinics. Musiken är ”random” som kidsen säger, gratismusik och tyvärr inte så inspirerande som Er stiglöpare. Hoppas på en framtid med egenkomponerad musik!

Icebug Aurora

 

aurora

Vårens absoluta favoritsko har varit svenska Icebug Enlight! En skön och framförallt lagom sko som funkar till det mesta och samtidigt har både markkontakt och löpkänsla. Personligen tycker jag inte att det är någon högoddsare att Icebug också förser den med BUGrip. Ja, till hösten kommer den och namnet blir Icebug AURORA. AURORA är latin och står på våra breddgrader för norrsken. Det rimmar bra med att skon ska vara snabb, lätt och snygg! Precis som Enlight är en bantad verison av Anima2 så är detta en lättare, mindre skyddad version av Anima2 BUGrip. Det ska innebära 260g i stl 42 US9. Inte illa för en i sammanhangen ombonad och bekväm sko. Droppen är som vanligt 8mm och lästen är mellanbred. Icebug har dock försett AURORA med ett vädersäkert membran mot vinterns slask. Den dynamiska BUGrip teknologin och 19 karbidståldubbar  kommer se till att greppet är fantastiskt samtidigt som komforten räcker för asfalt. Icebug säger att denna sko precis som Enlight inte håller lika bra i hårdare terräng, men jag kommer inte vara orolig för att ta ut den i skogen. Mina Enlight har gått ganska hårt utan att skadats än så länge. Faktum är att jag tror AURORA kommer fungera utmärkt året om, ståldubb är grymt! Så vitt jag vet är det bara VJ Bold som i dagsläget är en lättare ståldubbad sko än nya Aurora. Det här blir en giftig sko i höst!

 

Icebug Enlight – Ett första intryck

bild-1

Enlight är en ny sko i svenska Icebugs digra trailskosortiment. Helt ny kanske är att ta i för skon bygger vidare på Anima/Anima2 som funnits länge i deras sortiment. ”Enlight är skon för den drivna löparen som gillar att hålla hög fart på såväl stigar som grusvägar, eller för dig som kör någon form av fitness träning utomhus”, skriver Icebug själv om skon. Längre ner skriver jag lite mer om vad jag tycker. För att vara Icebug ska denna sko vara mellan i precis allt. Då menar jag saker som vridstyvhet, drop (8mm), dämpning, läststorlek och även vikt. Till och med fästet ska vara typ medium, förutom på blöt sten där RB9X ska göra skon till en vinnare. Ovandelen är i ribstop-nylon och har ett foder i snabbtorkande mesh. Mellanslulan är av lättvikts EVA med märkets ESS-stabilisator. Vikten ska hamna på 235g i storlek 42 (US9).

bild-3

På min fot sitter storlek 42 som gjuten rakt ur lådan. Skon är SNYGG! Jag vill ha den som vardagssko men som jag ska springa i den kommer den lukta uffa.. Allt känns bra från hälgrepp till utrymme för framfot och tår. Jag tycker mig vara en 42 i allmänhet så jag hävdar att Enlight är ”true to size” som de flesta Icebugskor jag testat. Snörningen har man verkligen fått till man jämför med första generationens Anima med asymmetrisk snörning. Det är lätt för mig att hitta rätt. De band skosnöret fäster i går hela vägen ner till sulan och hjälper på så sätt till att fixera hela foten vid behov. Foten känns ombonad i Enlight. Dämpningen känns i fram och i hälen känns det som lite mer än jag är van med. Mellansulan är mellanmjuk vilket borde fungera bra på denna typ av sko. Hälkappan är normalhög och hälen sitter rätt bra utan tryck men också utan att glida runt. Runt tån finn dubbla förstärkningar och man har också dragit upp sulan lite i fram så skyddet borde vara helt OK. Samma plastskydd som finns runt tån finns också i häl och upp mot översta snörpningen. Den hjälper till att fixera hälen på olika sätt. Yttersulan känns igen från Animas tid. De låga sexkantiga dubbarna är många och sluttar åt olika håll på framfot mot bakfot.

bild-2

Första stegen känns skon lite högklackad. Jag har sprungit rätt mycket med 4mm drop de senaste åren. Samtidigt vet jag att 8mm funkar bra för mig eftersom Icebug ANIMA2 BUGrip blev min stora favoritsko denna vinter trots att jag trodde den skulle vara för högklackad. Mycket riktigt känns gummit lite mjukt på asfalt, som en Kinvara ungefär. Samtidigt så är själva yttersidan lite hårdare på grund av RB9X-gummit. Det ger ett lite klapprande läte. I skrivande stund har jag ändå lagt över 14 mil i skorna så jag vet att de funkar rätt bra på asfalt. Ljudet av RB9X är bara lite speciellt.. Ute på motionsspåret känns skon lätt, spårsäker, stabil och löpglad. Foten sitter fint och skönt. Några steg i lera visar att greppet är helt OK men inte som X-talon, Acceleritas och liknande skor. Skrålöpning i lera är nog inte Enlights syfte heller. Sedan rakt upp på blöt häll. Här är greppet makalöst, i klass med Acceleritas4 som jag skrivit en del om tidigare. Skon gör sig av med vatten ganska fort. Det samlas inte mycket i dojan. Den känns inte så tung efter ett vattenbad heller. Efter backen med stenhäll är det dags att bomba ner för ett stenigt utförslöp. Här glänser Enlight. Bra fäste, skön framfot, inget hältryck och nog med dämpning för att klara vass sten. Sedan bär det av mot lite teknisk, snabb stig med mycket sten och rötter. Enligt känns snabb, säker och smidig. Den svarar rätt snabbt trots något mjukt gummi. Foten sitter fast trots att framfoten känns rymlig. Jag avslutar med att rulla ca 5K grusväg. Här funkar Enligt också riktigt bra, dämpar lagom, är bekväm och svarar när man trycker.

bild-4

Som jag sade har jag sprungit lite över 14 mil i skon just nu.  Icebug verkar ha gjort årets ”Door to trail” sko för mig. Den funkar helt enkelt till det mesta, riktigt bra dessutom. Jag har tidigare lovordat New Balance MT1010v2 för detta syfte och sagt att den är bra på det mesta utan att vara bäst på något. Icebug Enlight är bättre på det mesta och dessutom BÄST på våtgrepp! Dämpningen är bra. Komforten är bra. Våtegenskaperna är bra. Jag kan inte säga något om hur skon håller i längden, det kommer senare. Men dubbar verkar hålla OK för asfalt. Materialet verkar tåla en hel den skog. Våtvikten kanske inte är den bästa men ändå helt OK. Skon tar också lite tid på sig att torka om man tycker det är ett minus. Maximalistisk löpning är på tapeten. Jag håller nog i hatten och stannar vid lagom dämpade skor. Jag har några rätt långa lopp (ultror) planerade i sommar och kan lätt tänka mig Enlight på dessa. Vill du ha en snabb, lätt och löpglad sko som skyddar lite mer än senaste tidens minimalistiska skor kan jag rekommendera Enlight. Faktum är att den sitter på min fot mest hela tiden..

D.I.Y GoPro handle

sm-ush2_black_folded

Jag har skaffat en ny GoPro, det blev en Hero3+ Black Edition. Jag springer nästan alltid med GoPron på en teleskopstav, helt enkelt eftersom jag tycker att det är enklast att filma så.. Jag kör med XOSERIES XS. Den första versionen jag hade gick sönder eftersom den hade ett plasthuvud. Den nya jag köpte var mycket rejälare i metall. Men jag märkte rätt snabbt att den var en bra bit tyngre i huvudet.

2

En tur på vågen bekräftade att vikten är relativt hög. När denna vikt dessutom sitter längst ut på staven gör hävstångseffekten faktiskt en hel del i ökad vikt. 40-50g extra kanske inte låter så mycket men lägg på en fjällmara på det så kanske ni förstår skillnaden.

3

Fram med lite verktyg och den gamla trasiga teleskopstaven. I Gopropaketen finns en del som passar bra för detta ändamål. Den behövde skäras och filas till. Jag tycker dessutom att jag klarar mig med tre delar i teleskopstaven, så den minsta delen åkte bort. Jag kapade av ca: 1 cm av den yttersta delen med en bågfil. sedan ihop igen. Huvudet limmade jag med epoxy.

4

Resultatet blev en lite kortare och mycket smidigare stav. Epoxylimmet ska härda ett dygn innan jag tar ut den i terrängen men redan nu känner jag mig sjukt nöjd. Hävstångsvikten har minskat rejält.

5

En ny tur på vågen visar också att totalvikten minskat avsevärt. Det ska bli kul att testa om detta gör någon skillnad, eller snarare HUR stor skillnad gör det.. Det är faktiskt rätt jobbigt att dra runt en kamera i handen på div tävlingar. Hoppas det blir lite lättare nu..!

Hälsingetrailen 2013 RR film..

Jag vet att det är pinsamt längesedan jag sprang Hälsingetrailen 2013. Det var faktiskt den 11 juli.. Som vanligt anordnade Hälsinglands Multisport ett kanonevent vid Björktjärn i skuggan av Fläckberg, Segersta. Den 10 juli 2014 är det dags igen. 18:30 går starten. Vi ses där..

New Balance MT1010v2, ett första intryck

imageDet har varit ganska svårt att få till mängdträningen det senaste året. Känns som om tiden inte riktigt funnits där. Visst har jag haft massor av fina pass i skogarna men inte som förra sommaren. Kroppen är inte i riktigt samma skick heller. Farten är inte riktigt där och när jag jag försökt göra något åt det så har skador kommit smygande. Som alltid har jag envisats med att springa i tunna skor, även på långpass vid hårdare underlag. Fick sedan chansen att testa ett par Salomon S-lab Sense Ultra som i mitt stall visade sig vara relativt väldämpade och gav mersmak. Efter en vår, sommar och höst börjar de kännas rätt slitna så jag tänkte fortsätta i liknande fotspår.

Har tidigare sprungit i NB MT110 som jag först gillade ordentligt men senare möjligen fick mitt löparknä av. Flera liknande rapporter finns att läsa om just den modellen. Den något mer ombonade och mer dämpade MT1010 skulle dock vara fri från detta problem. Dock läste jag en hel del om att den inte höll särskilt många mil. Därför testade jag aldrig den. Nu när det kommit en v2 kände jag mig dock tvungen att ta reda på mer.

Shoefitr berättade att MT1010v2 passar som MT110 så jag beställde 42,5. Det blev bra med lite rum i framfoten. Lästen är NL-1, dvs Minimus-lästen med lite mer bredd i framfoten. Skon ser stor ut, kanske beror det på att man möts av ett färgfyrverkeri när man öppnar kartongen. Ovandelen är gjord i rätt tunn rib-stop nylon med lite strategiska förstärkningar. Snörningen är rätt rejält tilltagen. Hälkappan är också ordentligt tilltagen, precis som plösen som är vadderad. Inuti skon är det rätt ombonat. Man har jobbat bort sömmar men inte riktigt lika bra som i MR10v2 eller MT110. Skon är som sagt ombonad och skön men frågan är vad det gör med våtvikt/dränering? Återstår att se..

Mellansulan är byggd av RevLite, NBs EVA som ska vara upp till 30% lättare än snittet. Jag tycker den känns lite svampig men samtidigt verkar det inte påverka min löpning.. Det sägs vara 24mm dämpning i häl och 20mm i fram vilket ger 4mm drop. Det har visat sig att i allmänhet trivs jag ganska bra runt 4mm.. Skon har också en rock-plate kallad ROCK STOP® som skyddar mot vassa stenar. Som helhet kändes sulan mjuk men inte sladdrig under min första tur. Den dämpade helt klart mer än mina övriga skor vilket var precis min avsikt med denna sko. Benen och fötterna var trötta efter helgens lopp Bollnäs Trail Race där jag gjorde en riktigt puckad uppladdning med både champagne och öl. Det brukar vara en pina att ge sig ut på min referensrunda i det skicket men faktum är att det gick ganska bra!

Själva sulan är signerad VIBRAM® vilket jag personligen tycker inte säger ett dugg. Nu finns det så många varianter på så många märken att jag verkligen inte orkar bry mig. Bättre att testa.. Under min referensrunda hinner jag testa många olika underlag. På torra stigar verkar den helt OK. I lite lösare terräng gav räfflorna också riktigt bra fäste. På torr sten verkade fästet också OK. MEN som vanligt när det gäller skor gjorda för en torrare marknad så var fästet på blöt sten inget att hurra för. Långt ifrån skor som Inov-8 Mudclaw 265 och ännu längre från den fantasitiska Icebug Acceleritas3 med sitt RB9X gummi. På grusväg känns skon riktigt bra. Den ligger fint på jämn mark, fixar vassa stenar bra och greppar där det blir lite lösare. På asfalt gick skon riktigt bra, kan nog tänka mig att springa långa sträckor men frågan är ju vad det gör med mönstret..

Rent allmänt måste jag säga att det känns som om jag hittat en sko jag bekvämt kan köra långpass och uppbyggnadsträning i. Skon känns relativt lätt på foten med 241g i st 42. RevLite EVAn känns lite svampig men svarar ändå OK och är dessutom stabil i sidled. Dessutom är skon skön och har OK fäste. Återkommer efter ett gäng mil!

 

Icebug Acceleritas3 – Jens åsikt

icebug.acceleritas3.1

Förra året sprang jag en hel del i och skrev några rader om Icebug Spirit2 OLX. Det är en underbar sko med GRYMT fäste. Skon har gått många mil men är fortfarande i bra skick. Ibland är det dock lite overkill med metalldubb. Det krävs också en något styvare sula för att hindra dubbarna från att jäklas med fotsulan. Nu har jag äntligen testat sommardäcksversionen Icebug Acceleritas3.

Acceleritas3 är en minimalistisk sko, byggd för högt tempo i obanad terräng, säger Icebug själva. Ja visst är den det! Man har med lite nya materialval lyckats kapa vikten till 195g US9/eu42/UK8. Där ligger man rätt lika t ex X-talon 190. Få andra seriösa terrängskor ligger Sub200g.. Materialet i mellansulan är nytt med lättvikts-EVA och ESS-stabilisator som ska vara mer flexibelt och lättare än föregångaren. Ovandelen har också nytt material som ska vara lättare men ha bibehållen slitstyrka. Under sulan sitter det nya gummit RB9X, i ett traktorinspirerat mönster, som ska vara en bra blandning för att ge fäste i de flesta situationer.

icebug.acceleritas3.6

Acceleritas3 är precis som Spirit2 en rätt smal och ”race” formad sko, med en lite spretig tå. På min fot sitter skon riktigt bra. Jag drar 42 vilket enligt mig gör den ”true-to-size”. Jag har alltid upplevt Spirit2 som något mindre. Innersulan är tunn och sitter limmad i skon. Hälkappan är mellanhög och ger ett bra hälgrepp utan att trycka på hälsenan. Runt hela skon går ett grövre tyg som verkligen gör sitt för skons hållbarhet. Pinnar och liknande göre sig icke besvär! Snörningen är också bra. Hålen sitter på lagom avstånd från varandra till skillnad på Spirit2 där det på ett ställe gav upphov till ett veck i tyget som under skons inspringningsperiod irriterade min fot. Inget sådant här, bra Icebug! Snöret behöver, som så många andra, en dubbelknut för att sitta säkert. Ett knöligt snöre typ Xtenex skulle göra susen i många skor..

icebu.acceleritas3.5

Första metrarna asfalt mot skogen känns det i fötterna att skon är minimalistisk. Sulan är tunn och traktormönstret gör sig påmint. Det känns att gummit är hårdare och inte av normal ”sticky-rubber” som brukar sitta på denna skotyp. Väl i spenaten är känslan av genomslag borta. Mellansulan bjuder på nytt EVA och 4mm drop från häl till tå. För mig är 3-4mm precis lagom. Jag har ingen ambition att gå ner till 0 drop. Jag tycker hälen behöver mer än framfoten i nedförslöpning. Mellansulan är precis lagom tunn för att skydda foten samtidigt som du får mycket feedback från underlag. De extra 4mm EVA i hälen behövs då farten blir hög i steniga nedförsbackar. Slarviga framfotasteg på vassa stenar känns rätt hårt genom sulan så ett visst fokus på vägval kan vara bra. Sulan är mycket flexibel. Samtidigt svarar skon riktigt bra vid accelerering och inbromsning. Skon funkar att springa begränsade sträckor asfalt med. Dock varnar Icebug för att sulan slits snabbare då. Längre sträckor asfalt, välj annan sko..

icebug.acceleritas3.2

Sulan är ju en historia för sig. Jag har tidigare skrivit att Icebugs ”traktormönster” är en riktigt lyckad terrängsula. På hälen är mönstret riktat framåt vilket ger en mjukare inbromsning i utförslöp. Uppåt gör det bakåtriktade mönstret samma sak fast tvärt om. Trycker du ner hela foten blir greppet fastare. Jag tycker det gör en hel del för steget. När du känner skon kan du variera fotnedsättningen för olika resultat. Smart eller slump? Det fungerar i alla fall. Greppet i sliriga, leriga förhållanden är alltså riktigt bra, både upp och ner. Greppet är också riktigt bra i skrålöpning, skor som X-talon och Bagheera Ultra inte riktigt presterar på samma nivå. När det gäller blöt sten bär skon på något speciellt. Gummiblandningen, RB9X, ska trots att den inte känns som ”sticky-rubber” vara upp till 89% greppigare än snittet konkurrenter. När man är van vid ”sticky-rubber” känns det faktiskt lite märkligt med Acceleritas3s lite hårdare dubbar som smattrar, nästan som metalldubb, mot sten. Men OJ vad gummit greppar! Sist jag fick samma känsla var första gången jag snörade på mig ett par X-talon 212 och första Sticky-encountern. Sedan dess har jag testat MÅNGA sulor.. Jag gick ut med inställningen att RB9X var försäljarsnack. Hur mycket bättre kan det vara, egentligen? Men gummit imponerade. Ju mer jag pressade, på torr som blöt sten, ju mer övertygad blev jag att Icebug verkligen hittat rätt. Klart det går att pressa skon så den glider, men jag känner mig klart tryggare på blöt sten, uppför och nedför, än med någon annan icke metalldubbad sko jag testat, punkt! Fästet på blött trä som spänger och rötter är bra för att vara gummisula men långt ifrån det grepp man får med metalldubb.

icebug.acceleritas3.7

Jag kan inte säga hur länge denna sula håller. Icebug varnar som sagt för att den kan slitas snabbare än andra sulor, så det kan ju vara något negativt med skon. En annan sak jag skulle vilja göra bättre är dräneringen. Visst har skon låg våtvikt. Men skyddet runt skon gör att vatten ligger kvar lite längre än i t ex X-talon 190. Materialet i ovandelen är tunnt, stakt, andas och dränerar bra. Dock är det ingen sko jag för tillfället kör stumplöst i. Den känns lite för yxig på insidan. Annars finns det inget att klaga på.

Med Acceleritas3 har Icebug lyckats göra en riktigt skön, bra och modern Off-Road racer och dessutom placerat sig på grepp-topppen! Skon är tunn, flexibel och ger löparen bra respons i alla lägen. Foten har ändå relativt mycket skydd med tanke på vikten. Greppet i mönstret är riktigt bra och gummit är fantastiskt. Det ända jag inte är helt nöjd med är dräneringen. Vatten stannar kvar i skon lite längre än jag vill.  Prisläget på Acceleritas3 är också helt OK. Icebug går ut med rek.pris på 1099:- vilket gör att skon ofta landar på 999:-. Med det priset har jag svårt att förstå varför inte fler springer runt i skon. Jag har dessutom sett en del fina rea-erbjudanden..

Salomon Trail Tour 21K Globen

sttglobenI söndags sprang jag ett riktigt roligt terränglopp i centrala Stockholm. Stockholm Trail bjöd på 21K fin, kuperad stiglöpning ett stenkast från den rännsten vi annars förknippar med området kring starten dvs Globen. Som besökare från landsbygden hade jag sedvanligt klätt mig i bästa gå bort skjortan, Checks Shirt från Salomon. På benen stiliga EXO S-lab Twin Skin Short från samma märke. På fötterna finskorna S-lab Sense Ultra, också från Salomon. Det är ju ändå deras Tour.. Rygga, Ultraspire Spry, körde jag för att slippa vätskekontroll och dessutom ha något att stoppa GoPron i.

Innan loppet hejade jag på en del ur Salomongänget, bl a Mirre, TrailPer och Mattias Eklund, som jag också sprang en bit med.. Därefter kördes sedvanlig uppvärmning med gymping. Innan start var Per snäll nog att tipsa om stenpelarna mitt i vägen efter 200m. Det var bra eftersom starten gick på betong i svagt utförslut och i ca: 3:00 tempo.. Ganska snart planade dock fältet ut och alla hittade sina fartkamrater.

Stockholm Trail bjöd på fövånansvärt rolig ”singletrack” liknade stiglöpning på ganska varierat underlag. All heder till OK Södertörn och OK Ravinen som lagt banan. Själv gick jag omkull på en stenhäll och rev sönder linsen på min GoPro. Därför är bilden rätt kass efter halva filmen.. Själva löpningen gick också si sådär, som jag brukar säga. Hade hoppats på 1:45 och gick i mål på 1:59.. Vann gjorde Andreas Svanebo som vanligt på rakt 4:00 tempo. Och som jag nämnde hade jag GoPron i handen, så det blev en filmsnutt.. Håll tillgodo..