Icebug Spirit4 OLX

spirit41

Det har gått över två år sedan jag skrev om Icebug Spirit2 OLX, en sko jag hyllade för egenskaper som grepp, respons och rå funktionalitet. Årets modell heter Icebug Spirit4 OLX. Vad har hänt på två år? Ja, fast skon behållit samma form och läst så finns det faktiskt en hel del nytt under ytan. Mellansulan är uppdaterad redan i Spirit3, ESS-stabilisatorn är också bättre. Yttersulan är densamma med 14 fixerade OLX dubbar i karbidstål. På gränsen till outslitliga och numera bra fastsatta i sulan. Mönstret är Icebugs klassiska traktormönster som bevisligen fungerar i de flesta lägen. På ovandelen har det hänt en del. Materialen är uppdaterade och man använder en ”stick-and-turn” teknik för att få bort sömmar från utsatta delar av skon. Hälkappan är också omarbetad och har nu samma form som Acceleritas4, en välkommen nyhet för alla som har känningar i hälsenan. Plösen har fått en lätt stoppning och snörningen är smartare, bättre fördelad.

spirit43Nu blir jag lite teknisk. Vridstyvheten är ”Easy flex” vilket är Icebugs mest flexibla sula. Jag tycker ändå att Spirit4 är mer vridstyv än t ex Acceleritas4, kanske beror det på den biffigare sulan som ska gömma lite av OLX-dubbarnas hårdhet. Compression molded Lightweight EVA with ESS arch stabilizer kallar man mellansulan. Jag säger lite styvare än de mjukaste skorna men ändå en hel det markkontakt. EVA-blandningen kallar man ”Responsive” och det ska vara den tunnaste dämpning som går att få hos Icebug. Jag tycker den är alldeles lagom tunn/dämpande för denna typ av sko. Du känner underlaget samtidigt som sulan mildrar de värsta felstegen. Drop från häl till tå stannar på 4mm, vilket jag också tycker är helt lagom. Lästen heter ”Narrow racing last”. Jag tycker det finns mer plats i framfoten än vad namnet antyder, men vänta dig ingen barfotakänsla. De 14 dubbarna är fixerade (OLX) för att säkerställa optimalt grepp i alla lägen. Skon har också en stock-dubb, dvs en dubb mitt under hålfoten. Alla som halkat på en blöt stock/rot vet vilken skillnad det kan göra.

spirit42

Ur kartong känns det mesta igen. Samma smala raceform, samma hårda yta. Skon känns inte riktigt lätt (290g stl US9) men det är för att jag jämför med skor som Acceleritas4 med en vikt på 200g i stl US9. Sulan är också märkbart styvare, både längs med och i sidled. Skon känns också mer robust, som gjord för att hålla ute i obanad terräng. Eftersom jag tänkt använda denna sko vintertid valde jag att gå upp en halv storlek till 42,5. Jag har också förr påpekat att just Spirit-serien känns lite liten i storlek jämfört med resten av Icebugs modeller. Väl på foten känns det att jag gjort rätt. Med en lite tjockare strumpa sitter skon som gjuten på mina medelbreda 42or till fötter. Jag känner direkt att hälen känns annorlunda. Hälkappan är något lägre. Hälen sitter dock fast lika bra fast utan att kappan trycker bakåt. På stenläggningen utanför mitt hus känner jag vissa dubbar upp genom sulan. Särskilt en under trampdynan bakom stortån. Nu är jag inte orolig över detta då jag vet att detta inte känns vid löpning i praktiken. För mig brukar OLX-serien fungera utmärkt även kortare sträckor på asfalt. På stigarna känns allt helt rätt. Känslan med markkontakt är bra, passformen perfekt för mina fötter och greppet är helt enkelt grymt. Skon driver på i lera, blöt stenhäll och slippriga rötter. På blöta spänger är det bara att gasa. Skrålöpning fungerar också riktigt bra. till och med i lera. Skon är flexibel utan att vara sladdrig. Dämpningen är precis så där responsiv/minimalistisk man säger. Ändå kan jag springa långa sträckor, över 3 mil på stig/grusväg utan problem med fötterna. Hälen sitter absolut bättre än i gamla Spirit3, inte bara hälgreppet, trycket mot hälsenan är påtagligt mindre. Skon går riktigt bra obanat. Den är smal och liksom gräver sig ner mot fäste. Den är också slimmad men robust så det finns inget som fastnar och slits när skon går ner och upp ur vegetationen. Jag försöker men kan inte hitta något negativt med denna sko. Visst finns det fortfarande lite att önska med dränering. Det finns andra skor som pumpar ur vatten snabbare. De håller dock mycket sämre eftersom de är gjorda av mesh. Icebug har helt enkelt gjort min favoritsko hösten 2014.

spirit44

Enkel, robust och högpresterande. Passar vid sidan av vägen från stig till obanat. Enligt mig är Icebug Spirit4 OLX hösten/vinterns trevligaste sko. För mig fungerar den till det mesta vid sidan av vägen. Visst, jag kanske inte skulle ta den på en grusvägsultra men så fort underlaget blir lite mjukare ger den tillbaka massor i form av löpkänsla, grepp och respons. För den stiglöpning jag älskar är den som handen i hansken. Skon är inte den lättaste men mina gamla vattentest har visat att Spirit-serien inte brukar ta upp så mycket vatten och våtvikten känns riktigt låg, vi får se om jag kontrollmäter senare. Har du smala till mellanbreda fötter och vill ha just löpkänsla, grepp och respons i ett smidigt paket för seriös offroad-löpning tycker jag du kan kolla närmare på Spirit4 OLX. Jag hade skon på AXA fjällmaraton vid min jobbiga DNF. Skon uppträdde dock mycket bättre än min bak och jag skulle gärna köra den igen.

Annonser

Inför Fjällmaraton 2014

axa2014

Tiden går fort. På lördag, 140809 är det dags för AXA Fjällmaraton i Vålådalen. När jag anmälde mig hade jag storslagna planer om strukturerad träning och maximal prestation. När jag sprang sist, för två år sedan, linkade jag ju in på ca: 5:17 med stukad fot efter 9K.. Verkligheten är ofta en annan än man tänkt sig. På lördag blir också min lilla son Bror 6 månader. Nu i efterskott är det svårt att förstå hur jag tänkte mig få ihop träningen.. Springa ska jag i alla fall. Ovan syns den utrustning jag tänkt mig. Närmast kroppen kör jag Skins A200. Jag har vant mig med lagom kompression kring låren och då börjat köra dessa som kallingar helt enkelt. Över blir det klubbshortsen från Inov-8. Alla som dissar tights +  shorts, kör så ett par vändor så ska jag lyssna på vad ni säger då.. Strumpor blir TEKO SIN3RGI, merion- & Evapormix i reko förpackning. Jag kommer, om inte vädret blir att för dåligt, springa med UltrAspire Spry, världens smidigaste löparväst. Den väger så lite och sitter så bra att den inte märks. För att få med all obligatorisk utrustning och ändå få plats med blåsa så har jag moddat den lite med band på utsidan. På så sätt får jag dit en DRYBAG på 1L där uderställströja från Craft (exterme på 100g), första förband, kompass och visselpipa får plats. Jag gillar att ha med en drybag, denna väger 20g och håller regn borta. Blåsan är Ultraspires 1L. Jag har satt på Hydrapaks nya munstycke helt enkelt eftersom jag vill testa det. Jag tar också med UltrAspire Cup, som kåsa. Den väger typ inget.. Jag kommer ha på mig ett linne från Craft också.. Vindjacka blir nog MontBell Tachyon Jacket. Den väger 45g och gör ett grymt jobb när det behövs. Skulle det regna ordentligt tar jag nog med mig MontBell Versalite Jacket eller The OMM Kamleika Smock. Grymt bra regnjackor för Offroad-löpning. Jag tänker bara ha med GU Chomps att knapra på. Det är gel fast i godisform. Jag gillar verkligen att få något i magen när jag springer. Godis är bättre än Gel & konstig dryck.. Annars så brukar stationerna vara så välutrustade med bra käk att det räcker med lite godis mellan dom. Nummerlappen brukar jag sätta på ett skärp. Pannbandet är ett tunt från Puma. Kan behövas om det blir svettigt. Jag kommer också ha med min GoPro 3+ på kort stav. Antar att det blir en RR i form av film efteråt.

spirit4

På fötterna kommer jag ha Icebug Spirit4 OLX. Jag hade hoppats på att springa i nya Icebug ZEAL OLX men eftersom de kommer först till våren är de Liiite svåra att få tag på. Blir det blött så kommer spängerna bli snorhala. Inget slår ståldubb då. Bilderna från Ottfjället upp var inte direkt snustorra.. Mina gamla Icebug Spirit2 OLX fungerade ypperligt på AXA Fjällmaraton 2012 men har gått en hel del mil sedan dess så jag tyckte det var dags för nya. Det här är den hårdaste sko Icebug har. Rätt smal passform, tunn sula, 4mm drop och 14 stenhårda metalldubbar. Uppdateringar finns i mellansulan, skyddet runt foten där man nu gömt sömmen och framförallt i hälkappan som har samma skålade form jag berättat om i Icebug Acceleritas4. Den skon hade nog också funkat OK men på blöt spång som sagt.. Antar att jag kommer med ett utlåtande kring Spirit4 efter AXA. En snabb testrunda säger mig att detta blir en av höstens absoluta favoritskor.

Jag gjorde också en liten filmsnutt ni kan kolla om ni orkar.

Knäproblem, kost och smått och gott

träning1

Hej alla fantastiska Swedentrails-vänner!

Efter lite midsommarvila är det nu dags att dra igång ordentligt med både blogg och träning, uppdaterar därför med mitt andra blogg-inlägg där jag tyvärr har lite motgångar att prata om. Motgångar är nog något vi alla drabbas av i någon form, kanske speciellt när man precis sätter igång att träna som jag gjort. Kroppen är inte van, samt kanske för otymplig för det man helt plötsligt utsätter den för.

Vad gäller min motgång, jag har fått känningar i knäet, mer precist mitt vänsterknä. Efter någon kilometers löpning börjar det göra ont men styrka eller balans påverkas inte. Jag är mycket orolig att det handlar om menisken, vilket skulle sätta käppar i hjulen för min ambition innan jag ens börjat ordentligt. Jag måste därför dra ned på min löpning till förmån för längre promenader samt lite lätta styrkeövningar för knäet.

Skulle det visa sig vara menisken som är trasig så är det nog operation som gäller, men hoppas verkligen att det inte är så illa.

Jag har dessutom varit i Hälsingland och Gästrikland och hälsat på familjen, varpå min kost inte riktigt hållit de mål jag satt upp. Men detta var förstås något jag räknat med innan jag åkte. Jag har därför lyckats lägga på mig några kilo under 2 veckor vilket inte är bra, varken för knäet eller för min målsättning. Jag väger idag 102,6 kg vilket ger ungefär 2 kg viktuppgång. Det är ingen katastrof, och jag trodde kanske det skulle vara värre då min dagskonsumtion varit alldeles för hög under semestern.

Nu till kosten och hur jag, som glad amatör tänker gällande den. Jag tror inte på olika former av mirakelkurer, oavsett om dessa kallas 5-2 eller LCHF. Jag tror på något så enkelt som plus och minus. Jag vill på intet sätt klanka ned på någon som kör enligt LCHF eller andra dietformer, men för mig personligen handlar det om hur mycket energi jag konsumerar och hur mycket energi jag gör av med. Jag vet vad min basförbrukning ligger på, dvs den energiförbrukning kroppen har under en dag utan någon form av arbete. Därtill är det mycket lätt att beräkna min energiförbrukning utöver det min kropp gör av med i basförbrukning. Basförbrukning kallas på engelska för BMR (Basic Metabolic Rate) och för mig personligen ligger den just nu på ca 2100 kcal per dag. Vill du veta din egen BMR så finns det en fiffig sida här: http://www.kaloriguiden.se/rakna/kaloriraknare/.

Jag antar dock att de flesta som läser detta har mycket god förståelse för detta och kanske småler åt mina funderingar. Men alla går vi våra egna vägar, och detta är vad jag tror är bäst för mig för tillfället. Det finns massor av bra sidor att använda vad gäller energiförbrukning vid träning, använd bara google så hittar ni snabbt ungefärliga siffror för detta.

För mig i min nuvarande vikt gör jag av med ca 290 kcal i timmen vid rask promenad, om jag springer i det tempo jag klarar av just nu, dvs lågt tempo, så förbrukar jag runt 900 kcal per timme. Vi tar dagen som ett exempel, jag avser att promenera i 120 minuter samt löpa i 30 minuter, detta ger 290 x 2 + 900/2 = 1030 kcal i energiförbrukning från träning. Tillsammans med mitt BMR ger detta 3130 kcal i förbrukning.

Nu till plus och minus, mot detta energiuttag måste jag förstås lägga till mitt intag. Då jag vill förlora vikt ganska fort så kommer jag försöka ligga snålt i mitt intag, endast runt 1200-1500 kcal. För att veta hur mycket energi jag får i mig går det förstås att titta på näringsinnehållet på den mat du äter, eller kika på t.ex. livsmedelsverkets sida livsmedelsdatabasen: http://www.slv.se/. Utifrån detta lägger jag upp ett matschema där jag kontrollerar det jag stoppar i mig med en köksvåg. Idag kommer jag alltså minst att gå 1500 kcal i minus och det är ungefär där, i spannet mellan 1000 – 1500 kcal per dag jag vill ligga. Vad kan jag då, rent matematiskt, förvänta mig att förlora i vikt? Ett kilo fett innehåller 9000 kcal, men den fettmassa vi lagrar i kroppen består inte av rent fett, utan innehåller bland annat också vätska och olika immunförsvarsceller. Enligt forskning så skall man ha ett energiunderskott på runt 7000 kcal för att ”bränna” ett kilo fett, det är dock möjligt att tappa vikt fortare än så men då beror det på minskad muskelmassa samt vätskeförlust. Jag har själv tidigare under någon galen träningsvecka tappat över 10 kg i vikt, men detta är förstås inte 10 kg fettvävnad utan till största del vätskeförlust.

Jag kommer sätta upp tvåveckorsmål gällande min vikt, och den första perioden börjar idag. Min utgångsvikt är 102.6 kg och min målvikt efter två veckor är 96 kg (dock med runt 3 kg fettförlust, resterande är förbrukning av vätska). Kolla gärna in min framfart på funbeat, där jag från och med idag kommer rapportera dagligen. http://www.funbeat.se/person/overview.aspx?PersonID=420251.

Detta inlägg blev ganska långt och kanske lite trist, men jag vill redovisa hur jag tänker och arbetar för att nå mina mål. Initialt handlar det mest om att förlora vikt, eftersom det är en förutsättning för att kunna springa längre och fortare! Hoppas jag inte tråkat ut er läsare som tagit er ända ned hit i textraden allt för mycket!

Ha en underbar sommar och erövra stigarna med ett leende på läpparna!

Bockruset

bockruset

Numera finns det gott om lopp att springa, även lokalt i Hälsingland. Tyvärr är många av dessa lopp stadsnära asfaltsrundor som egentligen inte bjuder på mer än draghjälp.. Det finns dock undantag som t ex Hälsingetrailen 10 juli i Segersta mellan Bollnäs och Söderhamn och Bollnäs Trail Race 5 oktober i Bollnäs. Tjurruset i Stockholm har lockat folk som gillar att kräla och slita sig igenom en bana snarare än att löpa.. Loppet har också vuxit rejält och omfattar nu två dagar och +10 000 löpare.. I den kategorin vill Delsbo och nya loppet Bockruset vara med! Man säger sig vara en något snällare variant av storebror men med mer fokus på hinder. Välj mellan 5K eller 10K. Starten går 11:00 26 juli. Prislappen är 250:-. lägg till en hundring och du får anmäla dig på plats.

Från andra sidan stigen

loveswepres

Hej alla löparfenomen!

Jag heter Love och är Swedentrails-Jens yngre broder. Jag har för avsikt att börja blogga lite här på Swedentrails, därför tänkte jag ta tillfället i akt att presentera mig.

Kort om mig, jag är 38 år och bor och studerar i Kalmar. Jag har med tiden fått två problem, dessa är att jag väger alldeles för mycket och har alldeles för dålig kondition. Vad som också är intressant är att jag fått slut på ursäkter att göra något åt dessa problem, och som en del i det tänkte jag försöka blogga om min väg från övervikt och ohälsa till en förhoppningsvis smärtare och sundare livsstil.

Mina inlägg kommer kanske roa er mer rutinerade löpare och följare av Swedentrails, men alla måste börja någonstans, och där är jag nu, alldeles i början, lite på andra sidan stigen. Jag har tjyvtränat lite smått, på distanser runt 3 till 4 kilometer och med ganska lågt tempo. Då jag är så otränad så vill jag ta det försiktigt inledningsvis för att undvika skador och överbelastningar, och för att vara ärlig så orkar jag inte mer just nu heller. Som ung så var jag tidvis ganska tränad och hade enligt vissa en klar fallenhet för just löpning, jag hoppas att något från min ungdom fortfarande finns kvar någonstans inom mig och att det hjälper mig framåt.

Vad kommer då jag blogga om?

Jag kommer skriva om mina med och motgångar, om mina tankar om kost och vikt samt lite om de grejor jag har på mig när jag springer. Jag hoppas främst kunna motivera mig själv med detta, men om jag lyckas nå resultat så kanske jag kan motivera någon läsare, eller någon vän till någon läsare som precis som jag fått slut på ursäkter. Efter midsommar och eventuellt ett träningsläger hos familj och vänner i Gävle, kommer jag att börja redovisa min framfart på Kalmars stigar på funbeat.se samt här på Swedentrails.

Jag måste också nämna att jag har, med hjälp och rekommendationer från storebror Jens och Icebug, fantastisk utrustning att springa i. På fötterna har jag Icebug Certo, och jag kan utan omsvep säga att det är det bästa jag någonsin sprungit i, lätta, stabila, fantastiskt grepp och otroligt svala. Jag kommer skriva mer ingående om detta par framöver. Jag har självklart strumpor också, Teko organicSIN3RGI light minicrew vilka också är helt fantastiska. Överkroppen är kittad i OMM Trail Tee, OMM The Vector Zip och MontBell Wind Blast Parka. Ärligt talat så känner jag mig som en folkrace-entusiast i en Formel 1 bil.

Hursomhelst, jag får helt enkelt se till att förtjäna min utrustning med vilja, svett och blod ute i stigarna. Hjälp mig med motivation och feedback alla läsare, så skall jag gengäld försöka slå min storebror på milen om 1 år.

Med det sagt så ber jag att för tillfället få tacka för mig och önska er alla en trevlig midsommar!

 

 

Scandinavian Outdoor Games

I månadsskiftet maj/juni gick Scandinavian Outdoor Games i Falun. Det är en helg full av tävlingar, aktiviteter, clinics och utställare med fokus på lite mer äventyrlig sport. Tillsammans med skoföretaget ICEBUG anordnade jag Trail Clinics i skogarna kring Lugnet, Falun.

Jag är en känslolöpare och fokuserade därför på hur jag tycker det ska kännas att springa i skogen. Jag fokuserade på hur man blir intresserad av underlaget och anpassar sin löpning med tanke på detta. Jag pratade mycket om fotnedsättning, fäste och flyt. Jag pratade om vad som skiljer aktiv stiglöpning från utpräglad asfaltslöpning. Jag är inte typen som pratar löpskolning. Jag tror att av ett aktivt intresse föds en adaptiv förmåga. Knoppen och kroppen anpassar sig efter det du utsätter den för. Självklart krävs det övning, någon har sagt något om 10000 timmar, för att bli riktigt bra på en sak. Jag tror som sagt på att finna glädje i det man gör, hitta det som motiverar till ansträngningen. Självklart finns både löpteknik och förutsättning i form av material i detta. Men kärnan är ändå motivation, känsla, flyt och glädje.

Tack alla intresserade & inspirerande stiglöpare som var med mig i skogarna. Att få umgås med Er ger mig glädje och motivation att fortsätta och utveckla vad jag gör!

Nedan följer videos från mina clinics. Musiken är ”random” som kidsen säger, gratismusik och tyvärr inte så inspirerande som Er stiglöpare. Hoppas på en framtid med egenkomponerad musik!

Tailwind nutrition

tailwind

Nu har jag också fått tag i lite Tailwind Nutrition! Ja, varför vill jag testa detta då? Jo, Tailwind säger att de har en komplett lösning för VAD du behöver stoppa i dig när du tränar längre pass. Energi, elektrolyter och vätska i samma, dvs 3-in-1. Tailwind ska också vara snäll mot mage och ha ”snäll/ren” smak. Man blandar med vatten, bara. Dessutom ska det vara enkelt att diska t ex blåsan..

Jag menar ju att ju mer teknisk och avancerad en produkt är, desto enklare ska den vara att använda. Jag har lite mer prylar på väg in som också ska testas. Vi får se om det hinner komma innan jag åker ock jobbar på Scandinavian Outdoorgames i Falun tillsammans med Icebug. Annars testar jag nog Tailwind under mina trailrunningclinics där! Titta gärna förbi om ni är på SOG så kan vi tjata lite trail! Annars får ni läsa mer om vad jag tycker när jag käkat energin..

Icebug Aurora

 

aurora

Vårens absoluta favoritsko har varit svenska Icebug Enlight! En skön och framförallt lagom sko som funkar till det mesta och samtidigt har både markkontakt och löpkänsla. Personligen tycker jag inte att det är någon högoddsare att Icebug också förser den med BUGrip. Ja, till hösten kommer den och namnet blir Icebug AURORA. AURORA är latin och står på våra breddgrader för norrsken. Det rimmar bra med att skon ska vara snabb, lätt och snygg! Precis som Enlight är en bantad verison av Anima2 så är detta en lättare, mindre skyddad version av Anima2 BUGrip. Det ska innebära 260g i stl 42 US9. Inte illa för en i sammanhangen ombonad och bekväm sko. Droppen är som vanligt 8mm och lästen är mellanbred. Icebug har dock försett AURORA med ett vädersäkert membran mot vinterns slask. Den dynamiska BUGrip teknologin och 19 karbidståldubbar  kommer se till att greppet är fantastiskt samtidigt som komforten räcker för asfalt. Icebug säger att denna sko precis som Enlight inte håller lika bra i hårdare terräng, men jag kommer inte vara orolig för att ta ut den i skogen. Mina Enlight har gått ganska hårt utan att skadats än så länge. Faktum är att jag tror AURORA kommer fungera utmärkt året om, ståldubb är grymt! Så vitt jag vet är det bara VJ Bold som i dagsläget är en lättare ståldubbad sko än nya Aurora. Det här blir en giftig sko i höst!

 

Icebug Enlight – Ett första intryck

bild-1

Enlight är en ny sko i svenska Icebugs digra trailskosortiment. Helt ny kanske är att ta i för skon bygger vidare på Anima/Anima2 som funnits länge i deras sortiment. ”Enlight är skon för den drivna löparen som gillar att hålla hög fart på såväl stigar som grusvägar, eller för dig som kör någon form av fitness träning utomhus”, skriver Icebug själv om skon. Längre ner skriver jag lite mer om vad jag tycker. För att vara Icebug ska denna sko vara mellan i precis allt. Då menar jag saker som vridstyvhet, drop (8mm), dämpning, läststorlek och även vikt. Till och med fästet ska vara typ medium, förutom på blöt sten där RB9X ska göra skon till en vinnare. Ovandelen är i ribstop-nylon och har ett foder i snabbtorkande mesh. Mellanslulan är av lättvikts EVA med märkets ESS-stabilisator. Vikten ska hamna på 235g i storlek 42 (US9).

bild-3

På min fot sitter storlek 42 som gjuten rakt ur lådan. Skon är SNYGG! Jag vill ha den som vardagssko men som jag ska springa i den kommer den lukta uffa.. Allt känns bra från hälgrepp till utrymme för framfot och tår. Jag tycker mig vara en 42 i allmänhet så jag hävdar att Enlight är ”true to size” som de flesta Icebugskor jag testat. Snörningen har man verkligen fått till man jämför med första generationens Anima med asymmetrisk snörning. Det är lätt för mig att hitta rätt. De band skosnöret fäster i går hela vägen ner till sulan och hjälper på så sätt till att fixera hela foten vid behov. Foten känns ombonad i Enlight. Dämpningen känns i fram och i hälen känns det som lite mer än jag är van med. Mellansulan är mellanmjuk vilket borde fungera bra på denna typ av sko. Hälkappan är normalhög och hälen sitter rätt bra utan tryck men också utan att glida runt. Runt tån finn dubbla förstärkningar och man har också dragit upp sulan lite i fram så skyddet borde vara helt OK. Samma plastskydd som finns runt tån finns också i häl och upp mot översta snörpningen. Den hjälper till att fixera hälen på olika sätt. Yttersulan känns igen från Animas tid. De låga sexkantiga dubbarna är många och sluttar åt olika håll på framfot mot bakfot.

bild-2

Första stegen känns skon lite högklackad. Jag har sprungit rätt mycket med 4mm drop de senaste åren. Samtidigt vet jag att 8mm funkar bra för mig eftersom Icebug ANIMA2 BUGrip blev min stora favoritsko denna vinter trots att jag trodde den skulle vara för högklackad. Mycket riktigt känns gummit lite mjukt på asfalt, som en Kinvara ungefär. Samtidigt så är själva yttersidan lite hårdare på grund av RB9X-gummit. Det ger ett lite klapprande läte. I skrivande stund har jag ändå lagt över 14 mil i skorna så jag vet att de funkar rätt bra på asfalt. Ljudet av RB9X är bara lite speciellt.. Ute på motionsspåret känns skon lätt, spårsäker, stabil och löpglad. Foten sitter fint och skönt. Några steg i lera visar att greppet är helt OK men inte som X-talon, Acceleritas och liknande skor. Skrålöpning i lera är nog inte Enlights syfte heller. Sedan rakt upp på blöt häll. Här är greppet makalöst, i klass med Acceleritas4 som jag skrivit en del om tidigare. Skon gör sig av med vatten ganska fort. Det samlas inte mycket i dojan. Den känns inte så tung efter ett vattenbad heller. Efter backen med stenhäll är det dags att bomba ner för ett stenigt utförslöp. Här glänser Enlight. Bra fäste, skön framfot, inget hältryck och nog med dämpning för att klara vass sten. Sedan bär det av mot lite teknisk, snabb stig med mycket sten och rötter. Enligt känns snabb, säker och smidig. Den svarar rätt snabbt trots något mjukt gummi. Foten sitter fast trots att framfoten känns rymlig. Jag avslutar med att rulla ca 5K grusväg. Här funkar Enligt också riktigt bra, dämpar lagom, är bekväm och svarar när man trycker.

bild-4

Som jag sade har jag sprungit lite över 14 mil i skon just nu.  Icebug verkar ha gjort årets ”Door to trail” sko för mig. Den funkar helt enkelt till det mesta, riktigt bra dessutom. Jag har tidigare lovordat New Balance MT1010v2 för detta syfte och sagt att den är bra på det mesta utan att vara bäst på något. Icebug Enlight är bättre på det mesta och dessutom BÄST på våtgrepp! Dämpningen är bra. Komforten är bra. Våtegenskaperna är bra. Jag kan inte säga något om hur skon håller i längden, det kommer senare. Men dubbar verkar hålla OK för asfalt. Materialet verkar tåla en hel den skog. Våtvikten kanske inte är den bästa men ändå helt OK. Skon tar också lite tid på sig att torka om man tycker det är ett minus. Maximalistisk löpning är på tapeten. Jag håller nog i hatten och stannar vid lagom dämpade skor. Jag har några rätt långa lopp (ultror) planerade i sommar och kan lätt tänka mig Enlight på dessa. Vill du ha en snabb, lätt och löpglad sko som skyddar lite mer än senaste tidens minimalistiska skor kan jag rekommendera Enlight. Faktum är att den sitter på min fot mest hela tiden..