Röjd Superwear Limited Edition?

casadei

I juni 2012 skrev jag om ”svensk etik i köparspåret”. RÖJK var då ett litet nystartat märke med fokus på nyskapande och så reko funktionskläder som möjligt. Jag hade lite samtal med Jan-Fahrenheit Betros som berättade att han ville göra något annat än drakarna i branschen. Det slutade med att jag testade lite kläder. Jag gillade verkligen hur dessa fungerade. Det märkliga är fast jag använd dom regelbundet, även strumporna, så är de kvar i mina klädrullar fortfarande. Fyra år senare kan jag lugnt konstatera att Jan lyckats. RÖJK Superwear är ett större men fortfarande annorlunda märke. Till exempel gör man sina nya byxor ”Atlas Pants” i ett tyg tillverkat i Sverige och i en europeisk fabrik inte långt från vår huvudstad. Snyggt RÖJK! Något jag dock efterfrågade direkt var något mer löpvänliga kläder. Serien Tvister var gjord i ett eget syntetmaterial av mellantjock modell. Det funkar utmärkt till vinteraktiviteter osv men kan vara något varmt för sommardagar. Nu ryktas det om en limiterad serie löparkläder framtagna tillsammans med mångkamparen Nadja Casadei. På bilden ovan ser man en jacka med RÖJKs fina logo. RÖJK säger ”Congratulations, Chicks of Sweden!”. Men man kan ju alltid hoppas att det funkar åt oss Guys..

La Sportiva HELIOS SR

lasportiva kopia.jpg

Har länge tänkt skaka igång mina skorecensioner eftersom jag fortfarande tycker det saknas bra sådana i vårt långa land, först ut är en sydeuropé. La Sportiva har faktiskt gjort offroad-dojor ett bra tag. Jag gillade veklingen känslan i X-country och liknande men de hade ofta ett litet kvalitetsproblem, de gick sönder i tyget vid tåvecket.

Nu satsar La Sportiva stenhårt, Anton Krupicka har t ex gått tillbaka till märket, det bådar gott! Man har dessutom gjort en del modeller, Akasha, Bushido, Helios 2.0 och Helios SR, med relativt låg drop (2-6mm) trots att en del andra märken verkar gå tillbaka till högklackat. Sånt gillar jag! Dojorna ni ser på bilden är den snabba kortdistansvärstingen Helios SR. Det ska vara en lätt, neutral trailsko men en enkel eva-sula, rock-plate och olika gummi på framfot/häl. Lätt mesh-material ger en vikt på ca: 240g i storlek 43 trots en del dämpning och relativt mycket stöd i ovandelen. Just den här skon är tänkt till tävling inom skyrunning osv, därför har den en så låg drop som 2mm.

Det ska bli grymt intressant att känna på vad La Sportiva kokat ihop de senaste åren. Jag har en magkänsla om att Helios SR är den perfekta ”door-to-trail” skon för mig.. Min djupare åsikt kommer när skon gått några mil!

2015 – en summering?

sobre

Min SObRe DAD 29:a i stål! Ett märke jag också kan ta hem alla modeller ifrån. 

Vilket år. Jag hade rätt höga mål med 2015. Till exempel gick jag med i en liten löpargrupp som hette #3000k2015. Lagom mål tänkte jag. Januari startade rätt OK. Sedan kom sjukdom, massor av minusgrader och skador. Flera småsaker som helt enkelt gjorde det svårt att få motivation och känna glädje. Min träning har egentligen alltid handlat om mitt förhållande till naturen. Naturen är min mentala återhämtning. Med åren har jag lärt mig att mental återhämtning kan gå hand i hand med fysiska utmaningar. Det blir ett slags holistiskt perspektiv där olika delar av jag vilar på olika sätt, växelvis. Därför är fysisk aktivitet i naturen otroligt viktigt för mig i et perspektiv av välmående. Samtidigt är det en kick att prestera. Jag vet att rätt tränad är jag rätt snabb, särskilt i naturen. Det är lätt att glömma återhämtningen när jag jagar mål.

Redan i februari förstod jag att det skulle bli svårt att leva upp till mitt mål på 3000k. jag pallade att förlika mig med det. Men motivationen eller snarare glädjen med träningen var svår att hitta. När en nära vän och inspirationskälla plötsligt blev utbränd började jag på allvar fundera på min egen relation till träning. I slutet av april försvann min Pappa utomlands och är i skrivande stund fortfarande saknad. Helt plötsligt är jag den äldsta av hankön i min släkt..Det var nog nu jag slog i botten.

Svackan blev rätt lång. Glädjen i att träna var som bortblåst. Löpning kändes som ett måste, endast för mitt eget fysiska välmående. Fysiskt välmående är rätt svårt att motivera i en psykisk svacka.

kids

Hjortronplockning på hemlig ort..

Det är ingen överraskning att det blev natur och familj som gav mig motivation. Är det något jag vill lämna efter mig så är det kärlek och respekt för naturen. Målet med träning har för mig egentligen alltid handlat om att få vistas i naturen. Men målet har också alltid vara att försöka berätta, inspirera och påverka andras inställning till naturen. Det omfattar i synnerhet mina egna barn. Jag tror stenhårt på att göra saker med mina barn. Jag tror också att det går att kombinera med ett rätt nördigt intresse för själva aktiviteterna. Just nu har det blivit mycket MTB och långfärdsskridskor. Men det har också handlat om att vara ute i skog och mark iaktta, prata och lära. Det ger mig den mentala återhämtningen samtidigt som det faktiskt, trots lägre tempo givit mig mycket fysisk träning.

bror

Jag och Bror i en Thule Sapling Elite, en fantastisk barnbärstol!

Men jag känner också en stark vilja att få fler människor intresserad av naturen på ett hållbart sätt. Jag har i alla fall bestämt mig för att bredda min träning eller snarare tid i skogen till mer än bara löpning. Ni läsande får i fortsättningen hålla tillgodo med träningsinspiration från en bredare outdoorinriktad aktivitetsplattform.  Målet är naturen. I´ll be back!

Tillbaka?

jensRFYL

MontBell Anorak, OMM Kamleika Shorts, Ciele FASTCap, UltrAspire Ultraviz SPRY 2.0, Skora Tempo

Lördagnatt 14/11 sprang jag en bit av Riksteaterns ”Run For Your Life”, en konstnärlig löparmanifestation med mål att påverka klimatmötet i Paris #RUNCOP21. Under 20 dagar springer tusentals människor från Arktis till Paris. Jag gick på ca: 23:30. Det var några minusgrader i luften och jag skulle nöta asfalt i ett försök att uppmärksamma klimatförändringarna. På något sätt hamnade detta i bakgrunden av de hemska terrordåden i samma stad. Inte så konstigt, vi är känslostyrda och dåden var vidriga. Men samtidigt påverkar (dödar) klimatförändringarna redan miljontals människor. Miljöfrågan blir på något konstigt sätt alltid sekundär, precis som mänskliga rättigheter. Jag tror dessutom uppmärksamheten snarare sporrar de som utför terrorhandlingar som denna. Ja ja, trots skakigt arrangemang så kom jag iväg och avverkade någon mil i 4:30-4:40-tempo. Det känns som om jag är på väg tillbaka.

10497049_10152479008220600_6487775524942366370_o

Min mor och far i ungdomens dagar.

Jag har haft en lång träningssvacka. Till en början berodde det som vanligt på lite livspussel kopplat till skador. Men i början av maj hände något. Min pappa som normalt varit väldigt aktiv på Facebook tystnade. Till saken hör att han bodde i Thailand och hade tankar på att som nybliven pensionär emigrera dit, efter många år som sjukskriven med vad allt det innebär för självförtroende, stolthet och allmän hälsa. Jag kände på en gång att det var allvar. Han har alltid, trots sin bitterhet, haft ett starkt socialt behov och skulle inte kunna hålla sig borta från sociala medier särskilt länge. Än i dag är han försvunnen. Min träningssvacka blev djup. Motivationen var som bortblåst. Från 5-7 mil per vecka blev det noll.. För att mota ångest och undvika att totalt springa in i väggen började jag grubbla över vad jag egentligen drivs av. Jag älskar skogen, naturen och stigarna, precis som min pappa också gjorde. Jag minns fortfarande när jag som 4-5 år gammal fick ett haspelspö och en egen fiskelåda (så fin utrustning så pappa hoppades på att jag var för liten och använda den så han kunde fiska med den istället) och på stapplande ben stod på gräsmattan och övade kast för att så fort som möjligt få komma ut och fiska med min pappa. Det drivet finns kvar. Det vill jag ge till mina barn och till dom som vill lyssna/läsa. Swedentrails handlar om naturen, symbiosen med den och upplevelserna i den. Därför springer jag igen.

Lumonite Compass 1000

1

Jag gillar pannlampor. Jag gillar dom jättemycket! Jag har sprungit med rätt många på min skalle.. Ändå har jag svårt att sluta leta vidare.. Lumonite Compass 1000 heter en smidig liten lampa jag lånat av VALOSTORE.se den senaste tiden. Grejen är att jag gillar smidiga lampor. De ska vara smidiga att springa med och lika smidiga att pyssla med. Jag tycker inte batteritiden behöver vara såå lång. Det är viktigare att allt sitter på skallen och effekt/ljusbild är bra. Lumonite Compass 1000 är en sådan lampa.

2

Jag sade att allt ska sitta på skallen. Det gör det verkligen med denna lampa, i lamphuset till och med.. Dioden är en XML-U2 från Cree. De är rätt effektiva och går att kräma ur en hel del. I Lumonite Compass 1000 står siffran så klart för mängden ljus i Lumen. 1020 säger sig Valostore ha mätt upp. Det är inte så dåligt för en lampa som drivs av ett batteri.

3

Batteriet är av typen 18650 och kommer från Olight. Denna typ av batterier är lite större än vanliga AA, har 3,6V och i regel högre kapacitet. Olights batteri har hela 3400mAh. Faktum är att de flesta av dagens starka pannlampor drivs av detta typ av batterier, även de billiga från e-bay.. De har dock inte samma kapacitet, överbelastningsskydd och bra laddningsegenskaper. Jag provvägde batteriet och det vägde 46g. Behöver du ett extra i packningen är det alltså så mycket du får bära.. Har batterierna skyddskrets behöver man inte oroa sig för brand i samband med laddning, tänk på det.

4

Jag gillar smidiga lampor och kopplat till effekt/ljusbild så leder Lumonite i dagsläget! Med ett 1850 batteri stannar vågen på ynka 138g! Då kan lampan spotta ur sig 1000 Lumen! Nu är det så att i normalläget ligger kraften på ca: 630 Lumen, vilket duger riktigt bra för stiglöpning. Det duger tom tillsammans med starkare lampor om du springer i grupp med andra. I det läget räcker full effekt i ca: 100min, sedan försvagas lampan successivt. i medelläget är det 230 Lumen som gäller och ca: 5 timmar full kräm och fullt godtagbart ljus för stiglöpning. I det låga läget, 75 Lumen, ska lampan kunna lysa i ett dygn. Den här lampan är lätt och sitter riktigt bra på skallen. Huvudställningen har ett band tvärs över skallen så den sitter utan att skaka. Ljusbilden är riktigt fin, rund och utan skarpa kanter! Det är lätt att ställa lampan så att den lyser från dina fötter till en bra bit fram på stigen. Priset på lampan är 999:- och för 1200-1400:- får du den i paket tillsammans med både batteri och laddare. Jag skulle LÄTT kunna tänka mig att göra en Lumonite Compass 1000 till min enda lampa, jag springer hellre med denna än min gamla favorit Gemini DUO.

Kolla gärna filmsnutten..

LedX och början på ”Battle of trail lights AW14/15”

ledx1

Pannlampor är bland det roligaste jag vet. Egentligen beror det i sin tur på att jag gillar att vara ute och springa i skogen under besvärliga förhållanden. I år har jag tänkt testa och jämföra lite olika sorts pannlampor av olika karaktär. För några år sedan fanns inte så mycket att välja på men sedan dess har marknaden fullkomligt exploderat. På nätet kan man hitta kinalampor med påstådd effekt på 7000lm för ett par hundralappar. Finns det då någon anledning att lägga tusenlappar på märkeslampor?

Jag springer aldrig med billiga kopior längre. visst kan det låta snobbigt, men efter två explosioner av tvivelaktiga laddare är jag helt enkelt inte beredd att offra mitt hem för att komma undan billigare. Nog om detta, Först ut i säsongens test är två riktiga monsterlampor från svenska LedX!

Mamba 3500 är en lampa med fyra Cree XM-L2 dioder och ett maximalt ljus på 30W/3500 lumen. Lampan har ett externt batteripack på 64 Wh och ca: 300g för en brinntid på ca: 2 h i 100%. Lampan har ett riktpris på 4000 kronor.

Cobra 5500 är ett riktigt monster med åtta Cree XM-l2 dioder och ett maximalt ljusflöde på 48W/5500 lumen. För att få denna strålkastare att lysa i full effekt i ca: 2 timmar behövs ett 106 Wh och ca: 450g stort batteripack som självklart inte kan sitta på en huvudsele. Lampan kom dock med ett backup-batteri på 35g som ger lamporna ett förprogrammerat sken på ca: 350 lumen, fästs på huvudselen och ska räcka för att ta dig hem i kris. Lampan har ett riktpris på 6000 kronor.

ledx+quantumI fredags sprang jag Pannlampstrailen i Vågbro med LedX Cobra 5500. då använde jag en UltrAspire Spry som väska till det stora batteriet. I lördags ville jag testa Mamba 3500 på ett 15K pass på stigar i höstmörker. Batteriet stoppade jag i en UltrAspire Quantum, ett tight och smart midjebälte som packar prylar nära kroppen så de inte studsar runt. Det visade sig fungera utmärkt, batteriet märktes faktiskt inte av. Utan att ljuga kan jag berätta att lamporna från LedX har ett fantastiskt ljus, inte bara i styrka uran också i ljusbild. Mer om detta senare.

 

Där naturen tar tillbaka

j+thule1web

Jag bor på landsbygden. Eller det är inte riktigt rätt, snarare i en postindustrialistisk bygd. Här fanns för inte länge sedan en stor och stolt basindustri baserad på flottning av timmer i älven Ljusnan. Industrin sysselsatte många, blomstrade och fungerade också som garanti för att det moderna samhället växte också här på landet. Sedan flera år har mekanisering och robotisering tagit bort många av de arbetstillfällen som en gång moderniserade provinsen Norrland. Nu lever jag i ett samhälle där naturen börjar ta tillbaka det industrialismen en gång erövrade. På många sätt passar det mig. Ibland springer jag mina rundor i miljöer som hämtade från en postapokalyptisk skildring som The Walking Dead, kusligt men också vackert och inspirerande. Samtidigt är det alltid nära till de riktiga Hälsingeskogarna med berg, älvar och orörd urskog. Jag bor också efter den livlina, E4an, som kopplar ihop Norrland med med de urbana storstäderna i söder. Livet har olika faser. Under några år har jag via Swedentrails arbetat med de märken jag sett saknats i den svenska trailrunningscenen. Jag har letat efter unika produkter som sticker ut via innovation, funktion och design. Källan har ofta varit den danska distributören The Good Karma Company med extremlöparen Jacob Juul Hastrup i spetsen. Livet har olika faser. Tillsammans med honom ska jag och min nye kollega Björn Wickström ge mer Good Karma till Sverige. Björn jobbar i söder och jag tar hand om norr. I detta fall innebär norr Stockholm och uppåt. Jag bor i den norrländska landsbygden, efter E4an. Det fungerar också utmärkt som bas för mitt nya uppdrag då jag har nära till både Stockholm och kan nå hela Norrland.

tgkcweb

Jag vill att löpning ska vara så enkel som möjligt. Men en sanning är att ju bättre dina prylar fungerar desto mindre märker du av dom. Ju enklare fungerar löpningen. I vår portfölj har vi märken som Ashmei, UltrAspire, MontBell, Skora, Klymit och TEKO. Märken som är noga utvalda just för att de står för innovation, funktion och design. De är också noga utvalda för att de fungerar så bra tillsammans.

Jag kommer inte använda denna blogg som en reklamsida. Jag kommer fortsätta driva Swedentrails i ett försök att vara objektiv. Jag vill också att sidan ska fortsätta vara ofärgad av löpning som jippo. Jag gillar när det är tufft, hårt och skitigt, så vill jag att sidan ska vara också. Jag och min Swedentrails-familj kommer fortsätta berätta om våra äventyr i löparvärlden. Jag kommer också utöka verksamheten med fler märken utanför vår portfölj, bara de är just innovation, funktionella och bra designade. De ska dessutom komplettera den svenska marknaden. Jag kommer dessutom successivt bjuda in fler personer och gästbloggare för att få en nykter syn på de trendspaningar jag alltid gillat. Grejen är att det här är ett så fantastiskt roligt steg att ta. Därför vill jag berätta om det på bloggen.

Tack!

Inför Fjällmaraton 2014

axa2014

Tiden går fort. På lördag, 140809 är det dags för AXA Fjällmaraton i Vålådalen. När jag anmälde mig hade jag storslagna planer om strukturerad träning och maximal prestation. När jag sprang sist, för två år sedan, linkade jag ju in på ca: 5:17 med stukad fot efter 9K.. Verkligheten är ofta en annan än man tänkt sig. På lördag blir också min lilla son Bror 6 månader. Nu i efterskott är det svårt att förstå hur jag tänkte mig få ihop träningen.. Springa ska jag i alla fall. Ovan syns den utrustning jag tänkt mig. Närmast kroppen kör jag Skins A200. Jag har vant mig med lagom kompression kring låren och då börjat köra dessa som kallingar helt enkelt. Över blir det klubbshortsen från Inov-8. Alla som dissar tights +  shorts, kör så ett par vändor så ska jag lyssna på vad ni säger då.. Strumpor blir TEKO SIN3RGI, merion- & Evapormix i reko förpackning. Jag kommer, om inte vädret blir att för dåligt, springa med UltrAspire Spry, världens smidigaste löparväst. Den väger så lite och sitter så bra att den inte märks. För att få med all obligatorisk utrustning och ändå få plats med blåsa så har jag moddat den lite med band på utsidan. På så sätt får jag dit en DRYBAG på 1L där uderställströja från Craft (exterme på 100g), första förband, kompass och visselpipa får plats. Jag gillar att ha med en drybag, denna väger 20g och håller regn borta. Blåsan är Ultraspires 1L. Jag har satt på Hydrapaks nya munstycke helt enkelt eftersom jag vill testa det. Jag tar också med UltrAspire Cup, som kåsa. Den väger typ inget.. Jag kommer ha på mig ett linne från Craft också.. Vindjacka blir nog MontBell Tachyon Jacket. Den väger 45g och gör ett grymt jobb när det behövs. Skulle det regna ordentligt tar jag nog med mig MontBell Versalite Jacket eller The OMM Kamleika Smock. Grymt bra regnjackor för Offroad-löpning. Jag tänker bara ha med GU Chomps att knapra på. Det är gel fast i godisform. Jag gillar verkligen att få något i magen när jag springer. Godis är bättre än Gel & konstig dryck.. Annars så brukar stationerna vara så välutrustade med bra käk att det räcker med lite godis mellan dom. Nummerlappen brukar jag sätta på ett skärp. Pannbandet är ett tunt från Puma. Kan behövas om det blir svettigt. Jag kommer också ha med min GoPro 3+ på kort stav. Antar att det blir en RR i form av film efteråt.

spirit4

På fötterna kommer jag ha Icebug Spirit4 OLX. Jag hade hoppats på att springa i nya Icebug ZEAL OLX men eftersom de kommer först till våren är de Liiite svåra att få tag på. Blir det blött så kommer spängerna bli snorhala. Inget slår ståldubb då. Bilderna från Ottfjället upp var inte direkt snustorra.. Mina gamla Icebug Spirit2 OLX fungerade ypperligt på AXA Fjällmaraton 2012 men har gått en hel del mil sedan dess så jag tyckte det var dags för nya. Det här är den hårdaste sko Icebug har. Rätt smal passform, tunn sula, 4mm drop och 14 stenhårda metalldubbar. Uppdateringar finns i mellansulan, skyddet runt foten där man nu gömt sömmen och framförallt i hälkappan som har samma skålade form jag berättat om i Icebug Acceleritas4. Den skon hade nog också funkat OK men på blöt spång som sagt.. Antar att jag kommer med ett utlåtande kring Spirit4 efter AXA. En snabb testrunda säger mig att detta blir en av höstens absoluta favoritskor.

Jag gjorde också en liten filmsnutt ni kan kolla om ni orkar.

Hälsingetrailen 2014

Torsdag 10 juli 18:30 går starten för femte upplagan av Hälsingetrailen. 18,5K, 13K eller 6,6K hälsingeterräng när den är som bäst. Loppet anordnas av Häslinglands Multisport, som 2014 också valt att hoppa på FACEBOOK, gilla gärna..

Det kostar som vanligt 100:- för att springa och du kan betala på plats. På plats är förresten Björktjärn, Segersta. I kväll (tisdag) är det dags för snitsling av banan. På torsdag är det full fart!

Från andra sidan stigen

loveswepres

Hej alla löparfenomen!

Jag heter Love och är Swedentrails-Jens yngre broder. Jag har för avsikt att börja blogga lite här på Swedentrails, därför tänkte jag ta tillfället i akt att presentera mig.

Kort om mig, jag är 38 år och bor och studerar i Kalmar. Jag har med tiden fått två problem, dessa är att jag väger alldeles för mycket och har alldeles för dålig kondition. Vad som också är intressant är att jag fått slut på ursäkter att göra något åt dessa problem, och som en del i det tänkte jag försöka blogga om min väg från övervikt och ohälsa till en förhoppningsvis smärtare och sundare livsstil.

Mina inlägg kommer kanske roa er mer rutinerade löpare och följare av Swedentrails, men alla måste börja någonstans, och där är jag nu, alldeles i början, lite på andra sidan stigen. Jag har tjyvtränat lite smått, på distanser runt 3 till 4 kilometer och med ganska lågt tempo. Då jag är så otränad så vill jag ta det försiktigt inledningsvis för att undvika skador och överbelastningar, och för att vara ärlig så orkar jag inte mer just nu heller. Som ung så var jag tidvis ganska tränad och hade enligt vissa en klar fallenhet för just löpning, jag hoppas att något från min ungdom fortfarande finns kvar någonstans inom mig och att det hjälper mig framåt.

Vad kommer då jag blogga om?

Jag kommer skriva om mina med och motgångar, om mina tankar om kost och vikt samt lite om de grejor jag har på mig när jag springer. Jag hoppas främst kunna motivera mig själv med detta, men om jag lyckas nå resultat så kanske jag kan motivera någon läsare, eller någon vän till någon läsare som precis som jag fått slut på ursäkter. Efter midsommar och eventuellt ett träningsläger hos familj och vänner i Gävle, kommer jag att börja redovisa min framfart på Kalmars stigar på funbeat.se samt här på Swedentrails.

Jag måste också nämna att jag har, med hjälp och rekommendationer från storebror Jens och Icebug, fantastisk utrustning att springa i. På fötterna har jag Icebug Certo, och jag kan utan omsvep säga att det är det bästa jag någonsin sprungit i, lätta, stabila, fantastiskt grepp och otroligt svala. Jag kommer skriva mer ingående om detta par framöver. Jag har självklart strumpor också, Teko organicSIN3RGI light minicrew vilka också är helt fantastiska. Överkroppen är kittad i OMM Trail Tee, OMM The Vector Zip och MontBell Wind Blast Parka. Ärligt talat så känner jag mig som en folkrace-entusiast i en Formel 1 bil.

Hursomhelst, jag får helt enkelt se till att förtjäna min utrustning med vilja, svett och blod ute i stigarna. Hjälp mig med motivation och feedback alla läsare, så skall jag gengäld försöka slå min storebror på milen om 1 år.

Med det sagt så ber jag att för tillfället få tacka för mig och önska er alla en trevlig midsommar!