Icebug Anima2 BUGrip, Jens åsikt

anima1Superlätt trail- och vinterlöpsko som inbjuder till hög fart! Svenska Icebug lovar en hel del med den inledande texten. Anima2 BUGrip siktar i alla fall på grepp i de flesta terrängförhållanden. Skon riktar sig mot stiglöpare som vill ha en flexibel men lite dämpad sko med bibehållet naturligt löpsteg. Tillägget BUGrip berättar att här har vi en metalldubbad sko med dynamiska dubbar. anima4Icebug har börjat använda sig av ett system där de graderar vridstyvhet, drop, dämpning och lästbredd. Enkelt och förståeligt system enligt mig. Anima2 ska där vara flexibel, mellandämpad, mellandrop (8mm) och en mellanbred läst. Ovandelen är gjord i en ganska ombonad mesh som ej ska ta upp vatten. Runt skon finns en förstärkning som gör hela paketet lite mer stabilt samtidigt som det skyddar rätt bra mot sten och kvist. Hälen har en del stoppning och är mellanhög. I skon finns en uttagbar sula som är tunn och ska ha samma icke-adsorberande egenskaper. Snörningen är nu symmetrisk, dvs normal. Snörningen är fäst i band som går runt fot och ned i sula, för att bättre fixera foten på mitten. Mellansulan är gjord av injicerad lättvikts-EVA. Skon saknar rock-plate. Yttersulan har Animas klassiska mönster med 19 dynamiska BUGrip dubbar. Superlätt skriver Icebug, här betyder det 275g i stl 42. Det tycker jag är helt OK för en dämpad dubbsko! Inov-8 OROC 280 väger ju faktiskt 280g och då med 9 dubbar. Snörningen har verkligen blivit enklare än på föregående version. Skon är lättare att ta sig in i och lättare att snöra. På foten känns den rätt lik New Balances NL-1 läst i Minimusserien. Det finns lite rum i framfoten, den fixerar i mellanfoten och den har en mellanhög rätt fixerande häl. Hälen är också rätt ombonad. Det finns en hel del stoppning som kan behövas springas in innan den sitter som den ska. I mitt fall kändes den lite glappande de första milen men sitter riktigt bra insprungen.anima2

På foten känns Anima2 förvånansvärt flexibel. Jag upplever den som de flesta av Icebugs skor som väldigt ”true-to-size”. Jag har 42 rakt av. Det här är en riktigt löpglad sko. Jag är riktigt glad att jag tagit mig tid att testa skon för tidigare har jag sorterat bort den pga mycket dämpning samt relativt hög drop. Nu är ju inte 8mm så mycket och efter några Km fungerar det hur bra som helst. Jag känner mig rätt snabb i skon. Framdelen av sulan lämnar mycket feed-back från underlag för att vara en dubbsko. Antar att Icebug helt enkelt gjord den så tunn de kan utan att låta dubb kännas genom sulan.. I hälen är det en annan sak. De extra 8 mm dämpning känns och det går att dundra på utför på vassa stenar utan att något känns upp i hälen. Sulan är långt ifrån vridstyv och snarare flexibel i sidled. Det gör att skon vill ha ett rätt aktivt löpsteg. Den kan också kännas rätt jobbig på hårt och riktigt knöligt underlag. Greppet är fantastiskt. Framfoten har 12 dubbar till sitt förfogande. Hälen har 6. mitt uder foten sitter den smarta ”stock-dubben” som verkligen gör sitt till i våra vindpinade skogar. På blankis har Anima2 det bästa fäste jag testat, i alla fall vid normal löpning. Vid riktigt hård löpning upplever jag det som att de färre dubbarna i Spirit2 OLX biter sig fast lite bättre. Men de skorna är rätt jobbiga på frusna distanser över milen. Där är Anima2 som klippt och skuren! Skon funkar förvånansvärt bra på de flesta underlag. Fästet känns väldigt övertygande på vinterväg/vinterstig. De dynamiska dubbarna smattrar lite på asfalt men det är inget som känns upp under foten, i alla fall inte de två första milen. Nog blir skon lite tyngre när den blir blöt. Det finns lite väl mycket material i ovandel och plös. Det vet iof Icebug om och det har man jobbat på till sin nya modell Enlight som kommer till våren. anima3Icebug Anima2 BUGrip är som sagt en förvånansvärt löpglad och flexibel dubbsko. Den mår bra av att springas aktivt och ger då tillbaka massor av fäste samt feed-back. Skon är dessutom väldigt bekväm samtidigt som den i sammanhanget är riktigt lätt. Det är den rätt ensam om i segmentet! Skon passar utmärkt som ”enda dubbsko” då den både känns snabb och fungerar på långpass. Ska du bara springa fort och tekniskt bör du kolla på VJ Bold, Inov-8 OROC 280 och Icebug Spirit3 OLX. Ska du bara springa långpass kan Icebug Certo BUGrip vara det bästa alternativet. Annars kan jag varmt rekommendera Anima2 BUGrip som den kanske löpgladaste kontra mångsidiga dubbsko som finns att hitta!
Annonser

Årets sista långpass!

mostigen28 dec är det dags för ”Årets sista långpass”. Hälsinglands Multisport med följe springer då Mostigen i Söderhamn tur & retur. Det brukar handla om ca: 30K ganska bökig stig. Nu i December burkar stigen dessutom vara riktigt hal. Takten kommer därför vara lugn och inkluderande men dubbat kan vara att föredra.. Fikapaus sker vid Bocksjön, en fin lite skogssjö dit man lätt kan ta sig med bil. Det är också en bra plats att hoppa av eller på om man känner att 30K är lite för mycket just nu. Just nu är jag i full färd att packa inför morgondagen. Det ska vara några plusgrader så det lutar mot detta:

På knoppen MontBells supersköna Field Visor stöttat av Icebugs Buff. Kommer plocka med en Black Diamond Spot om jag skulle bli kvar i skogen till efter mörkrets inbrott. På kroppen blir det nog The OMMs Vector ZIP, en syntettröja precis lagom tjock för att kunna fungera som lager 1-2 beroende på säsong. Över denna MontBells Tacyon Anorak, en så grym jacka.. Händerna fixas med nya favvovanten MontBell Trail Action Glove, i mellantjock fleece som funkar förvånansvärt bra vid plusgrader också. Kallingar blir nog Ullmax vindkalling, inte lika bra som Crafts Gunde, men den skyddar paketet bättre än vanliga kallingar i alla fall. Tights blir The OMM Flash 1.0, enkel och bra. Strumpor Ashmeis Road Sock, skönast ever. Skulle gärna haft ett par Compression Socks, men har inte hunnit fått tag i några än.. Sedan blir det förmodligen Icebug Anima2 BUGrip. Egentligen tycker jag att  Icebug Certo BUGrip är den självklara långpassdojan, stabil, lagom dämpad, klarar allt, snäll mot foten, men Anima2 är faktiskt lite roligare att springa i och ger tillbaka mycket mer feed-back från underlaget än Certo. Men foten blir samtidigt lite tröttare.. I ryggan, en UltraSpire Omega, bäst på allt, kommer jag nog ha en termos med nått varmt i. Jag kommer också stoppa i min MontBell EX Light Down Jacket, en 168g lätt skönhet som värmer bra när det behövs. Förmodligen packar jag korvmackor också. Hoppas vi ses på lördag!

Icebug, vinterduellen.

icebug1Vinterns stora skoduell kommer bli en helsvensk uppgörelse. På startlinjen står två riktigt kompetenta fullblodsräcers. I ena hörnet Icebug Certo BUGrip, en helt ny kämpe. I andra hörnet Icebug Anima2 BUGrip, en erfaren kämpe som till i år slipat på formen. På papper två riktigt jämna kämpar. I denna match kommer fördelar, nackdelar likheter och olikheter synas. I slutändan kommer Ni få veta precis vad som skiljer skorna åt. Min insikt blir förhoppningsvis Er kunskap. Fortsättning följer..

Icebug Acceleritas3 – Jens åsikt

icebug.acceleritas3.1

Förra året sprang jag en hel del i och skrev några rader om Icebug Spirit2 OLX. Det är en underbar sko med GRYMT fäste. Skon har gått många mil men är fortfarande i bra skick. Ibland är det dock lite overkill med metalldubb. Det krävs också en något styvare sula för att hindra dubbarna från att jäklas med fotsulan. Nu har jag äntligen testat sommardäcksversionen Icebug Acceleritas3.

Acceleritas3 är en minimalistisk sko, byggd för högt tempo i obanad terräng, säger Icebug själva. Ja visst är den det! Man har med lite nya materialval lyckats kapa vikten till 195g US9/eu42/UK8. Där ligger man rätt lika t ex X-talon 190. Få andra seriösa terrängskor ligger Sub200g.. Materialet i mellansulan är nytt med lättvikts-EVA och ESS-stabilisator som ska vara mer flexibelt och lättare än föregångaren. Ovandelen har också nytt material som ska vara lättare men ha bibehållen slitstyrka. Under sulan sitter det nya gummit RB9X, i ett traktorinspirerat mönster, som ska vara en bra blandning för att ge fäste i de flesta situationer.

icebug.acceleritas3.6

Acceleritas3 är precis som Spirit2 en rätt smal och ”race” formad sko, med en lite spretig tå. På min fot sitter skon riktigt bra. Jag drar 42 vilket enligt mig gör den ”true-to-size”. Jag har alltid upplevt Spirit2 som något mindre. Innersulan är tunn och sitter limmad i skon. Hälkappan är mellanhög och ger ett bra hälgrepp utan att trycka på hälsenan. Runt hela skon går ett grövre tyg som verkligen gör sitt för skons hållbarhet. Pinnar och liknande göre sig icke besvär! Snörningen är också bra. Hålen sitter på lagom avstånd från varandra till skillnad på Spirit2 där det på ett ställe gav upphov till ett veck i tyget som under skons inspringningsperiod irriterade min fot. Inget sådant här, bra Icebug! Snöret behöver, som så många andra, en dubbelknut för att sitta säkert. Ett knöligt snöre typ Xtenex skulle göra susen i många skor..

icebu.acceleritas3.5

Första metrarna asfalt mot skogen känns det i fötterna att skon är minimalistisk. Sulan är tunn och traktormönstret gör sig påmint. Det känns att gummit är hårdare och inte av normal ”sticky-rubber” som brukar sitta på denna skotyp. Väl i spenaten är känslan av genomslag borta. Mellansulan bjuder på nytt EVA och 4mm drop från häl till tå. För mig är 3-4mm precis lagom. Jag har ingen ambition att gå ner till 0 drop. Jag tycker hälen behöver mer än framfoten i nedförslöpning. Mellansulan är precis lagom tunn för att skydda foten samtidigt som du får mycket feedback från underlag. De extra 4mm EVA i hälen behövs då farten blir hög i steniga nedförsbackar. Slarviga framfotasteg på vassa stenar känns rätt hårt genom sulan så ett visst fokus på vägval kan vara bra. Sulan är mycket flexibel. Samtidigt svarar skon riktigt bra vid accelerering och inbromsning. Skon funkar att springa begränsade sträckor asfalt med. Dock varnar Icebug för att sulan slits snabbare då. Längre sträckor asfalt, välj annan sko..

icebug.acceleritas3.2

Sulan är ju en historia för sig. Jag har tidigare skrivit att Icebugs ”traktormönster” är en riktigt lyckad terrängsula. På hälen är mönstret riktat framåt vilket ger en mjukare inbromsning i utförslöp. Uppåt gör det bakåtriktade mönstret samma sak fast tvärt om. Trycker du ner hela foten blir greppet fastare. Jag tycker det gör en hel del för steget. När du känner skon kan du variera fotnedsättningen för olika resultat. Smart eller slump? Det fungerar i alla fall. Greppet i sliriga, leriga förhållanden är alltså riktigt bra, både upp och ner. Greppet är också riktigt bra i skrålöpning, skor som X-talon och Bagheera Ultra inte riktigt presterar på samma nivå. När det gäller blöt sten bär skon på något speciellt. Gummiblandningen, RB9X, ska trots att den inte känns som ”sticky-rubber” vara upp till 89% greppigare än snittet konkurrenter. När man är van vid ”sticky-rubber” känns det faktiskt lite märkligt med Acceleritas3s lite hårdare dubbar som smattrar, nästan som metalldubb, mot sten. Men OJ vad gummit greppar! Sist jag fick samma känsla var första gången jag snörade på mig ett par X-talon 212 och första Sticky-encountern. Sedan dess har jag testat MÅNGA sulor.. Jag gick ut med inställningen att RB9X var försäljarsnack. Hur mycket bättre kan det vara, egentligen? Men gummit imponerade. Ju mer jag pressade, på torr som blöt sten, ju mer övertygad blev jag att Icebug verkligen hittat rätt. Klart det går att pressa skon så den glider, men jag känner mig klart tryggare på blöt sten, uppför och nedför, än med någon annan icke metalldubbad sko jag testat, punkt! Fästet på blött trä som spänger och rötter är bra för att vara gummisula men långt ifrån det grepp man får med metalldubb.

icebug.acceleritas3.7

Jag kan inte säga hur länge denna sula håller. Icebug varnar som sagt för att den kan slitas snabbare än andra sulor, så det kan ju vara något negativt med skon. En annan sak jag skulle vilja göra bättre är dräneringen. Visst har skon låg våtvikt. Men skyddet runt skon gör att vatten ligger kvar lite längre än i t ex X-talon 190. Materialet i ovandelen är tunnt, stakt, andas och dränerar bra. Dock är det ingen sko jag för tillfället kör stumplöst i. Den känns lite för yxig på insidan. Annars finns det inget att klaga på.

Med Acceleritas3 har Icebug lyckats göra en riktigt skön, bra och modern Off-Road racer och dessutom placerat sig på grepp-topppen! Skon är tunn, flexibel och ger löparen bra respons i alla lägen. Foten har ändå relativt mycket skydd med tanke på vikten. Greppet i mönstret är riktigt bra och gummit är fantastiskt. Det ända jag inte är helt nöjd med är dräneringen. Vatten stannar kvar i skon lite längre än jag vill.  Prisläget på Acceleritas3 är också helt OK. Icebug går ut med rek.pris på 1099:- vilket gör att skon ofta landar på 999:-. Med det priset har jag svårt att förstå varför inte fler springer runt i skon. Jag har dessutom sett en del fina rea-erbjudanden..

Icebug SS13!

Icebug laddar på stort inför våren/sommaren 2013! Acceleritas3_BlackOpal_1_

Acceleritas3-L_BlackCandy_1_Acceleritas får sig en uppdatering och är nu uppe i modell Acceleritas3 och nere i en vikt på under 200g i herr.

Aranea_Opal_1_

Aranea-L_Emerald_1_Areana är en bredare modell av samma sko, både i herr och dam..

Certo_Poison

Certo-L_VioletCerto har jag skrivit om förr. Välkommet är en mer dämpad modell med mindre drop (5mm) än Animas 8mm. Både herr och dam så klart. Sommarmodell av Pytho2..

Spirit3_olx_Emerald_1_

Spirit3-L_olx_Cherry_1_Spirit3 OLX är den modell jag ser fram mot mest. Spirit2 tog mig runt AXA fjällmaraton på ett föredömligt sätt. När det ska gå fort och terrängen är hård åker den på! Metalldubben greppar riktigt bra..

Spwider2_olx_Emerald_1_

Spwider2-L_olx_Poison_1_Spwider2 OLX är den breda varianten med metalldubb. Damerna har sin och herrarna sin. Icebug följer de rådande färgtrenderna men lyckas ändå sticka ut som lite egna.

Som sagt, våren ser bra ut för svensk stiglöpning. Läs mer på ICEBUGS hemsida!

 

 

 

 

 

Bagheera Ultra – ett första intryck

Bagheera, i huvudsak kända för sina fina WCT-overaller från 80-talen har nästan i smyg byggt upp ett riktigt seriöst utbud av löparprodukter. De är både bra prissatt samt snyggt designade. Roligast i det nya utbudet är en serie siktad mot svensk orientering. Kronan på verket är en helt ny och i Sverige designad orienteringssko kallad Ultra.

Med Ultra gör Bagheera ettförsök att ge sig in i en marknad som domineras av Inov-8, Icebug och i viss mån finska VJ. Första intrycket är blandat. Materialet är Condura, erkänt slitstarkt, men hur är dräneringen? Mellansulan verkar enkel och relativt mjuk. Den är inte särskilt tjock och jag skulle gissa på ett drop på ca: 5-6mm. Under sulan finns rejält med dubbar som borde ge bra fäste uppför och nedför. Hur gummiblandningen funkar på blött underlag återstår att se.

Skon är ganska bred och rymlig, klart bredare i framfoten än t ex Icebug Acceleritas2 eller Inov-8 X-talon 212. Inuti finns en ganska tjock sula av skumplast. Vet inte vad som händer med den när skon blir vattenfylld men den är i alla fall bekväm. Faktum är att hela skon sitter ganska bekvämt men ändå ordentligt kring foten.

Skon känns mjuk och följsam. Den klarar rulltesten ganska bra.. Jag har normalt storlek 42. det har jag också på Bagheera Ultra. En ultra i storlek 42 väger in på ca: 265 gram. det är inte lätt men helt OK i genren. Riktpriset har Bagheera satt till 950:- Det är en ganska tuff nivå med bl a Icebug Acceleritas2 som direkt prismässig konkurrent. Det ska bli riktigt roligt att se om skon lever upp till detta pris. Utförlig recension kommer om ett par veckor.

 

 

 

 

Icebug Certo

Till hösten 2012 våren 2013 kommer svenska Icebug med en del nyheter. En av dem är en uppdatering av Pytho2 som de kallar Certo. Pytho2 är en relativt bekväm skapelse med 5mm drop och en torrvikt på 310 gram herr / 270 gram dam. Med nya Certo verkar man bestämt sig för att slimma lite på vikten. Materialvalet ser riktigt vasst ut. Förmodligen kan vi också vänta oss bra dränering från den mesh-baserade ovandelen. Som vanligt när det gäller Icebug kommer den i både herr och dam. Med lagom dämpning, låg vikt och hyfsat fäste skulle det kunna bli en riktig konkurrent till skor som New Balance MT110, Inov-8 Trailroc och Saucony Kinvara TR. Swedentrails hoppas Icebug sitter på en svensk vinnare. Än så länge ser det mesta rätt ut!

AXA Fjällmaraton 2012 – en berättelse.

Tillsammans med ett glatt gäng från Hälsinglands Multisport tog jag mig upp mot Vålådalen fredagen innan tävlingen. Väl framme upptäckte vi att vi EJ fått det Fjällmaratonpaket vi trodde vi bokat. Enligt Hotellet hade vi bokat allt som ingick i packetet individuellt och till samma pris MEN utan linne, utan slutstädning och i vandrarhemsavdelningen istället för hotellrum. Efter tjat fick vi dock sänglinne och slutstädning. Känner mig dock inte helt nöjd med behandlingen, dåligt Vålådalen.. Väl på plats gick det dock ganska fort att få i sig en öl och packa ryggan för morgondagen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ryggan fick bli min Mountain Hardwear 6. I den stoppade jag min 2 liters vätskeblåsa från Source. 1.5 liter vatten blandade jag med HEED melon från Hammer Nutrition. Det visade sig vara på tok för mycket då jag gick i mål med 1 liter kvar.. I botten på ryggan stoppade jag en 4l Drybag med extra strumpor, en Craft Pro Zero Extreme långärmad, första förband, toapapper, Ibumetin, visselpipa och kompass. Den rördes inte på hela loppet. Ovanpå detta packade jag min Montane Spektr Smock, en 3-lager eVent jacka då det såg ut att kunna bli regn. Dessutom packade jag ned fyra bars med Summer Pudding från Mule Bar samt två olika Gels. Av detta åt jag en bar.. Jag tog också med Salt Caps Plus för att fylla på med elektrolyter. Dessutom hade jag min GoPro lättillgänglig i en bröstficka.

Jag sov i våningssäng tillsammans med tre andra och det gick helt OK. På morgonen käkade vi ordentlig frukost i fjällstationen. Därefter blev det race-outfit. På kroppen körde jag Craft Active Extreme Concept Piece kortärmad. Kallingar blev som vanligt Crafts Cool Boxer. På benen körde jag Crafts Elite Run Fitness Short, tunna tights med kompression. På fötterna blev det Icebug Spirit2 OLX, metalldubbad orienteringsdoja och ett par Icebreaker merinostrumpor.

Jag ställde mig i andra startgruppen (sluttid 5-6 timmar) och snart drog vi iväg i rätt maklig, 5:30 fart. Med facit i hand borde jag tagit första 2km grusväg närmare 4:00 tempo för sedan började ett gående lämmeltåg upp för första lutningen. Vid 1,3K kom dock första överraskningen i form av ett getingstick i högra vaden. Det sved till som bara tusan och jag hörde att någon till i sällskapet också blev utsatt. Efter första stigningen upp mot Välliste och första SportIdent kontrollen kände jag mig sjukt pigg och öste på utför. Det var riktigt rolig, gaska teknisk, utförslöpning där många platser kunde tjänas. Vid ca: 9K sprang jag fort i el lerig skogsbacke och under leran lurade en sten. Den första stukningen på över 3 år var ett faktum. De första kilometrarna gjorde det riktigt ont och jag övervägde att bryta. Men efter ett tag blev hela foten varm och den gick åter att springa på.

Det var dock riktigt tungt fram till första vätskekontrollen. Efter en bananhalva, en mugg vatten och en mugg sportdryck fick jag dock fart igen. Sedan var det bara att mata på. Löpningen gick helt OK så länge jag hade koll på var jag satte högerfoten. Vid nästa kontroll stoppade jag i mig lite pastasallad, en choklad/knäckkaka och lite godis. Jag körde samma procedur (hela loppet) som tidigare med vätska. Klättringen mot Ottfjället gick bra och jag kände mig stark hela vägen. Faktum är att löpningen flöt på bra hela vägen till sista toppen. Där drog jag i mig lite Coca-Cola och tog en näve godis. Sedan bar det av utför.

Utförslöpningen blev tyvärr riktigt tung. Icebugs Spirit2 OLX är inte särskilt väldämpade. Smärtan från stukningen gjorde sig också påmind genom att skicka stötar upp i högerbenet vid varje fotnedsättning. På sista grusvägslöpningen höll jag ett pinsamt 5:00-tempo och blev nedsligt omrullad av några löpare. Jag kom dock i mål på helt OK 5:17:50 och noterade en 86:e plats.

Utrustningen funkade riktigt bra. Crafts Concept Piece-tröja var riktigt skön, dock höll den inte för ryggsäck. Jag kommer att skriva vidare om detta på min blogg för den blev faktiskt riktigt sliten på 5 timmar. Strumpor och skor fungerade mycket bra, metalldubben var guld värd på blöta stenar och spänger. Ryggsäcken satt som vanligt skönt och var verkligen inte i vägen. Ska jag göra om detta kommer jag dock tänka annorlunda. Jag gjorde av med 0.5 liter vatten. Jag åt en bar. Fågan är om jag inte borde köra med en lite bumbag.. Skojigt var det i alla fall. Loppet är fantastiskt välordnat och dessutom en upplevelse utöver det vanliga. Till nästa år kommer man dock ta in 800 löpare och frågan blir så klart hur mycket bergen tål.