New Balance MT1010v2, ett första intryck

imageDet har varit ganska svårt att få till mängdträningen det senaste året. Känns som om tiden inte riktigt funnits där. Visst har jag haft massor av fina pass i skogarna men inte som förra sommaren. Kroppen är inte i riktigt samma skick heller. Farten är inte riktigt där och när jag jag försökt göra något åt det så har skador kommit smygande. Som alltid har jag envisats med att springa i tunna skor, även på långpass vid hårdare underlag. Fick sedan chansen att testa ett par Salomon S-lab Sense Ultra som i mitt stall visade sig vara relativt väldämpade och gav mersmak. Efter en vår, sommar och höst börjar de kännas rätt slitna så jag tänkte fortsätta i liknande fotspår.

Har tidigare sprungit i NB MT110 som jag först gillade ordentligt men senare möjligen fick mitt löparknä av. Flera liknande rapporter finns att läsa om just den modellen. Den något mer ombonade och mer dämpade MT1010 skulle dock vara fri från detta problem. Dock läste jag en hel del om att den inte höll särskilt många mil. Därför testade jag aldrig den. Nu när det kommit en v2 kände jag mig dock tvungen att ta reda på mer.

Shoefitr berättade att MT1010v2 passar som MT110 så jag beställde 42,5. Det blev bra med lite rum i framfoten. Lästen är NL-1, dvs Minimus-lästen med lite mer bredd i framfoten. Skon ser stor ut, kanske beror det på att man möts av ett färgfyrverkeri när man öppnar kartongen. Ovandelen är gjord i rätt tunn rib-stop nylon med lite strategiska förstärkningar. Snörningen är rätt rejält tilltagen. Hälkappan är också ordentligt tilltagen, precis som plösen som är vadderad. Inuti skon är det rätt ombonat. Man har jobbat bort sömmar men inte riktigt lika bra som i MR10v2 eller MT110. Skon är som sagt ombonad och skön men frågan är vad det gör med våtvikt/dränering? Återstår att se..

Mellansulan är byggd av RevLite, NBs EVA som ska vara upp till 30% lättare än snittet. Jag tycker den känns lite svampig men samtidigt verkar det inte påverka min löpning.. Det sägs vara 24mm dämpning i häl och 20mm i fram vilket ger 4mm drop. Det har visat sig att i allmänhet trivs jag ganska bra runt 4mm.. Skon har också en rock-plate kallad ROCK STOP® som skyddar mot vassa stenar. Som helhet kändes sulan mjuk men inte sladdrig under min första tur. Den dämpade helt klart mer än mina övriga skor vilket var precis min avsikt med denna sko. Benen och fötterna var trötta efter helgens lopp Bollnäs Trail Race där jag gjorde en riktigt puckad uppladdning med både champagne och öl. Det brukar vara en pina att ge sig ut på min referensrunda i det skicket men faktum är att det gick ganska bra!

Själva sulan är signerad VIBRAM® vilket jag personligen tycker inte säger ett dugg. Nu finns det så många varianter på så många märken att jag verkligen inte orkar bry mig. Bättre att testa.. Under min referensrunda hinner jag testa många olika underlag. På torra stigar verkar den helt OK. I lite lösare terräng gav räfflorna också riktigt bra fäste. På torr sten verkade fästet också OK. MEN som vanligt när det gäller skor gjorda för en torrare marknad så var fästet på blöt sten inget att hurra för. Långt ifrån skor som Inov-8 Mudclaw 265 och ännu längre från den fantasitiska Icebug Acceleritas3 med sitt RB9X gummi. På grusväg känns skon riktigt bra. Den ligger fint på jämn mark, fixar vassa stenar bra och greppar där det blir lite lösare. På asfalt gick skon riktigt bra, kan nog tänka mig att springa långa sträckor men frågan är ju vad det gör med mönstret..

Rent allmänt måste jag säga att det känns som om jag hittat en sko jag bekvämt kan köra långpass och uppbyggnadsträning i. Skon känns relativt lätt på foten med 241g i st 42. RevLite EVAn känns lite svampig men svarar ändå OK och är dessutom stabil i sidled. Dessutom är skon skön och har OK fäste. Återkommer efter ett gäng mil!

 

Annonser

Salomon S-Lab Sense Ultra – Jens åsikt

salomon.s-lab.sense.ultra.1Salomon S-Lab Sense Ultra, namnet är både jobbigt att skriva och att säga. Kanske är det så eftersom skon är gjort för väldigt jobbiga situationer. Jag kan erkänna direkt, jag har tidigare undvikit Salomon. Det finns flera anledningar till det. Trots min inbillade skogsmulleattityd är jag nån sorts löparhipster som gärna gör saker så bakvänt som möjligt. Salomon är stiglöpningens stora drake. Många är galet nöjda med deras produkter trots en prislapp som många gånger är dubbelt så stor som vissa konkurrenters. Salomon är dock det företag som i dagsläget gjort absolut mest för svensk stiglöpning med sin Salomon Trail Tour. Så när jag bestämde mig för att testa några av loppen ville jag gå All-in.

salomon.s-lab.sense.ultra.2Ovandelen är gjord i ett stycke, utan sömmar och kallas därför ”Seamless Sensifit”. Skon är faktiskt gjord för att fungera bra utan strumpor vilket jag personligen kan skriva under på. Salomon har faktiskt lyckas riktigt bra med detta. Att slippa sömmar är ett riktigt plus. För att hålla foten på plats finns något man kallar ”Endofit”. Tanken är att skon med hjälp av detta ska sitta som en strumpa. Det gör den. Skon sitter RIKTIGT tight och tillsammans med ”Quicklace” systemet så håller den foten i sitt grepp. Appropå ”Quicklace” så fungerar det riktigt bra. Det är enkelt att få till bra tryck kring foten. Det har aldrig hänt att snörningen åkt upp heller. Bra Salomon! Jag kör 42,5 på denna och brukar oftast ha 42 ändå sitter den riktigt tight som sagt. S-lab Sense har en smal läst. Jag hade lite problem med skav fram på tårna till en början och jag gillar smala skor..

salomon.s-lab.sense.ultra.4Hälkappan är medelhög och ger ett riktigt bra hälgrepp. Jag har inte fått någon antydan till skav på hälen, det är bra. Den sitter också bra utan att irritera hälsenan uppför/utför. Kring tårna sitter ett tunt plastskydd om verkar vara till för att meshen inte ska gå sönder. Mot stenar och pinnar skyddar det inte så bra. Men faktum är att den lilla bit av sulan som går upp över tån gör ett riktigt bra jobb att mota de värsta stötarna. På sidan av skon är dock meshen lite mer utsatt. Där har jag fått lite små revor och hål då terrängen varit hård. Inget som påverkar funktionen dock. Dränerar vatten gör skon riktigt bra. Självklart är det den sömlösa meshen som ska ha äran för det. Till skillnad från annan mesh så tar denna inte upp något vatten heller så våtvikten är exemplarisk.

salomon.s-lab.sense.ultra.3

 

Sulan har ett mönster de kallar ”Contagrip”. Jag tycker det mönstret är riktigt bra. Det greppar på de flesta ställen och är helt OK på blöt sten. Sulan kanske inte är den bästa i lera men det tar den igen på stigar och liknande. Självklart funkar skon bra på asfalt. Jag har sprungit 30K utan problem. Det största problemet är väl att de mindre dubbarna verkar slitas relativt fort. Särskilt på hälen. Frågan är om det finns någon bra lösning på detta problem då det gäller skor som ska gå långa sträckor? Skon fungerar i alla fall i de flesta förhållanden. vad mer kan man begära?

salomon.s-lab.sense.ultra.5Mellansulan ser ut på samma sätt som vanliga S-lab Sense, 9mm EVA i fram och 13mm EVA i bak. Dropen blir då 4mm från häl till tå. I ultra har man istället ökat densiteten i EVAn och på så sätt fått en stabilare mellansula som dämpar på ett annat sätt. Detta gör också att vikten ökat från 195g till 210g UK8,5. En annan detalj med mellansulan är rock-platen kallad ”Pro-feel Film”. Den skyddar effektivt mot div vassa stenar. Första turen tyckte jag skon var allt för hård. Jag hade då sprungit mycket i Inov-8s Roclite 243 som i jämförelse har en väldigt ”svampig” mellansula. Men ju mer jag sprungit i skon desto mer gillar jag den. Skon har absolut inte samma markkontakt som snittet hos Inov-8s 3mm. Men jag tycker den på många sätt påminner om New Balance MT110.  Dessutom upplever jag skon som riktigt stabil. Jag behöver detta på längre turer. Genom att mellansulan är lite hårdare så känns skon lite högre än vad jag är van med men samtidigt har detta inite påverkat mitt löpsteg vare sig i stabilitet eller fotnedsättning. Sulan ger snabb och bra respons dvs svarar direkt.

Sammanfattningsvis så är Salomon S-lab Sense Ultra en fantastisk sko för långa skogspass. Visst sitter den tight men jag har inte haft några problem när fötterna sväller. Greppet är riktigt bra i de flesta förhållanden. skon är skön stabil och dämpar bra. Det finns dock två minus, 1800:- är många pengar. Det finns många billigare alternativ.  Men skon är värd det om det är en milslukare för terräng man letar efter. Jag är dock dessutom rädd att dubbar på häl slits för fort. Annars är detta en makalös sko. Salomon  har gjort riktigt bra ifrån sig.

 

Inov-8 Trailroc 150 – Jens åsikt

inov-8.trailroc.150.1

Minimalistisk löpning? Vad är det? Jag kan berätta lite om minimalistisk stiglöpning. Dit siktar Inov-8 med Trailroc 150. Det finns inte många som missat Fivefingers massiva inflytande i löparvågen. Med all rätt vände de upp och ner på de föreställningar som löpningen bestod av. Dock har de (och inte så många andra heller) inte lyckat gjort en riktigt bra terrängsko i samma anda. Inov-8 har redan lyckats med Bare-Grip 200, en slags Mudclaw för barfotalöpare. Sedan kom Trailroc-serien som uppenbart riktar sig till en upplevelsebaserad publik med sikte på stiglöpning istället för lerbrottning. TriC-sulan visade sig snabbt vara en mångsidig milslukare med både fäste och egenskaper för platten. När man tog bort mellansulan så blev det världens kanske bästa terrängsko för barfotagänget!

inov-8.trailroc.150.3

Den här skon är så klart gjord för att man ska kunna springa utan strumpor. Det betyder att materialet på insidan är skönt mot foten. Materialet på utsidan är tunn hård nylon. Runt tårna sitter en tunn gummiförstärkning. Dessa material gör skon riktigt slitstark, något som är rätt ovanligt med så här lätta skor. Materialet är som sagt hårt så det dränerar inte på topp, bara OK. Har man otur så kan det dessutom vika sig mot tårna och skava/irritera. Inne i skon finns dessutom en urtagbar sula på 3mm. Den gör skillnad för ovana fötter Kan jag intyga. Tar man ur sulan blir skon TUNN! Passformen är Inov-8s ”natural-fit” som ska erbjuda lite mer rum för framfoten. Jag tycker dock Trailroc 150, kanske pga det hårda materialet i ovandelen, känns rätt smal, ungefär som ”precision-fit”. Den är ändå true-to-size skullejag våga påstå.

inov-8.trailroc.150.2

 

Trailroc TriC-sulan funkar riktigt bra på denna sko. Gummit ska ju bestå av flera olika blandningar som fungerar bra i olika förhållanden. Hurvida det stämmer med verkligheten vet jag inte. Jag vet dock att sulan fungerar till det mesta, utan att riktigt briljera någonstans. Avsaknaden av mellansula har sina fördelar. Den omedelbara markkontakten ökar greppet på t ex sten. Det funkar på samma sätt med rötter. Sulan är dock så tunn så man får ta det lugnt i stökiga partier. I en sån här sko sitter ju faktiskt skon rätt oskyddad. En fördel med Trailroc-sulan, jämfört med t ex Roclite är att den faktiskt verkar vara riktigt slitstark. Tror att Inov-8 jobbat på det eftersom varenda kotte vill springa ultra.

inov-8.trailroc.150.4

Hur känns skon då? Jo den sitter verkligen som en smäck! Som jag sagt så är markkontakten suverän. Skon sitter väldigt lågt på foten. Hälkappan är låg och ändå så sitter skon bra. Det där tassande löpsteget infinner sig direkt, precis som med VFFs. Skon levererar riktig löparglädje. Kanske lite för mycket, för jag har svårt att ta det lugnt i skon. Sulan är precis så skyddande att jag törs ta ut den i seriös terräng. Det gäller däck att vara försiktig, planera sitt steg och undvika vassa stenar, pinnar och liknande. Sånt straffar sig rejält. Fästet är som sagt riktigt bra från torr stig till lättare lera och blöt sten. TriC är också riktigt bra på asfalt. Den är också rolig att dra på med, nästan överallt MEN för mig har det tyvärr resulterat i att en gammal spricka i vänsterfoten gjort sig påmind, i alla fall på långa och/eller snabba pass. Var försiktig..

inov-8.trailroc.150.5

Trailroc 150 är löparglädje! Skon är lätt, skön och mångsidig. Naturen går rakt upp genom sulan och träffar hjärtat med full kraft. Men det kommer också med ett pris. Slarviga och trötta steg bestraffas skoningslöst. Skon är inte för alla men har du fastnat i barfota/stiglöpningsträsket och vill krydda det med lite state of art så finns det chans för kärlek.

Inov-8 Mudclaw 265 – Jens åsikt

inov-8.mudclaw.265.1

På de brittiska kullarna finns det en sula som lämnat fler avtryck än andra, Mudclaw. England är blött. När de engelska blir blöta blir de typ lerigast i världen. Mudclaw har länge rådit bot på detta. Dock i ganska tung, hög och ålderdomlig förpackning. Nya Mudclaw 265an är nått helt annat. Det är tydligt att man vill nå nya målgrupper samtidigt som man inte vill överge sina trogna kunder.

inov-8.mudclaw.265.3Överdelen är som vanligt när det gäller denna serie väldigt slitstark. Det sitter ett ordentligt skydd runt hela framfoten. Ovandelen har rätt grovt nylontyg som verkar hålla för det mesta. Nackdelen med detta blir ju att skon dränerar vatten lite sämre än t ex X-talon och F-lite. Skons skara beundrare vill dock att skon ska vara riktigt tålig. Ändå har man fått ned vikten till 265g / stl UK8/42. Nu är det inte så att den dränerar dåligt, snarare normalt i terrängsegmentet..

inov-8.mudclaw.265.5Skon har också begåvats med den nya 3mm mellansulan. Jag är väldigt förtjust i den. Lagom hård, bra respons och förvånansvärt bra dämpning även för längre sträckor. Dessutom gör ju dubbarna i en sån här sko sitt när det gäller dämpningen. Skon har Inov-8s äldsta rock-plate kallad Meta-shank gen1, den skyddar inte lika mycket som gen3 men den ska ju gå där det är mjukt. Passformen i denna sko är den så kallade ”precision-fit”. Den är lite smalare och ger foten mer stabilitet än de andra passformerna. Det passar mig men ger vissa fötter en klaustrofobisk känsla. Jag tycker dock att Mudclaw känns lite rymligare i sidled än vad övriga ”precision-fit” modeller känns.

inov-8.mudclaw.265.2

Sulan är då den berömda supergreppande Mudclaw i svart ”sticky-rubber”. Greppet i lera är riktigt bra, det bästa jag testat. Det spelar ingen roll om det går upp, ned eller i sidled, Mudclaw levererar. På blöt sten är den bra utan att vara fantastisk. Jag upplever X-talon som lite bättre. Blöta rötter och trästockar är också ett problem. Eftersom dubbarna är relativt många så har de svårt att greppa kring rötterna. Den är fortfarande bättre än de flesta liknande terrängskor dock. Vill man ha riktigt grepp på trä så är det bara metalldubb som gäller. De många dubbarna gör istället att skon är förvånansvärt skön på platt underlag. Jag har inga som helst problem att springa sträckor med asfalt i den. Lerränsningen OK, mer kan man inte räkna med när man springer med så mycket dubb. Skon känns riktigt låg och markkontakten är riktigt bra. Ändå är det precis så mycket dämpning att jag törs dra på i steniga utförslöpor.

inov-8.mudclaw.265.4

På foten känns skon rätt ombonad. Det märks att den siktar mot en publik som är van att sätta ned fötterna i bökig terräng. Jag upplever skon som riktigt bekväm, även vid längre pass. Faktum är att jag ofta föredragit Mudclaw framför Roclite 243 i sommar på pass där man kan tro att Roclite går bättre.

Med Mudclaw 265 har inov-8 lyckats modernisera en gammal trotjänare till ett bekvämt racepaket. Fästet i lera är fenomenalt. Skon funkar också på platt. Foten sitter bekvämt skyddad. Minus för dränering. Annars bland det bästa du kan ha på fötterna 2013, i fler förhållanden än du kan ana. Perfekt multisportsko?

Bagheera Ultra – Jens åsikt

bagheera.ultra.1

Jag gillar svenska grejor, det är ingen hemlighet. Därför blev jag faktiskt
extra glad när jag hörde att svenska Bagheera var på väg ut med en riktig
terrängdoja. Det här är alltså Bagheera Ultra! Skon är riktigt enkel. Enligt mig är det något positivt. Mycket teknik tar plats och ger extra vikt. Bagheera skriver själv: Ovandelen är en till stor del en sömlös konstruktion av Cordura(R) med förstärkningar i TPU och microfiber för maximal hållbarhet och komfort. Bakkappa är förstärkt med inslag av microfiber för stabilitet, ökat hälgrepp och livslängd. Konstruktionen är lästsydd med en fotbädd av EVA samt en tunn urtagbar innersula i formpressad EVA. Alla delar är nogrant genomgångna och anpassade för att undvika onödig absorbering av vatten.

bagheera.ultra.4

Det är lätt att börja jämföra med min referenssko Inov-8 X-talon 212, Ultra påminner en hel del om den MEN det finns tydliga skillnader. Det är rätt uppenbart att Bagheera tittat på både Inov-8 och svenska Icebug Acceleritas när de designat skon, användningsområdet är nog tänkt som typ samma. Så har jag också testat skon. Väl på foten sitter skon bra. Tåboxen är föredömligt rymlig och hälen sitter bra, utan tryck på hälsenan. Bakkappan är dock rätt hög och hård jämfört med en del konkurrens. Skon är möjligen lite väl bred till en början, men jag tycker den hittat formen efter foten riktigt bra efter ett tag. Skon är rätt skön och påminner på många sätt om X-talon. EVA-sulan är rätt lik i dämpning och markkänsla. Jag skulle tippa på att droppet från häl till tå är rätt likt också på ca: 6mm. Passformen är dock helt klart rymligare. Skon väger enligt min våg in på 265 gram i storlek 42. Skon är rätt ”true-to-size”. 42 är min normalstorlek och vad jag drar i min referenssko X-talon 212.

bagheera.ultra.3

Ovandelen är gjord i Condura. Det är ett slitstarkt material med många fördelar. Det har dock en del nackdelar i denna typ av sko också. Condura andas inte så bra. Dessutom tycker jag dräneringsförmågan i materialet är för dålig. Kommer vatten in i skon så stannar det där ett tag.. Förstärkningen kring tån är rätt lagom, den gör sitt jobb. Mellansulan i EVA är riktigt bra. Den dämpar lagom och har lite markkontakt. Jag känner vad jag springer på samtidigt som jag törs dra på trots vassa stenar. Nån rock-plate har jag inte lyckats hitta, skon dämpar lagom i alla fall. Sulan är rätt flexibel ock skon klarar ”rulltestet”. Själva sulan har bra med fäste uppför, utför och i löst material. Lerränsningen är också bra. Fästet i sidled vid t ex skrålöpning är dock sämre. Här finns anledning att tänka om. Dessutom tycker jag hela hälen är lite väl tilltagen räknat till yta. Detta gör att jag riskerar att trampa snett vid steniga/rotiga partier. Dobbarna på insidan av hälen pekar dessurom lite utåt på ett vasst sätt. När mitt steg blir trött och slarvigt så skär jag mig på insidan av vaderna.. Dock lider sulan av ett värre problem, fästet på blöt sten är tyvärr för dåligt. Bagheeras gummiblandning håller inte riktigt måttet.

bagheera.ultra.2

Samma sak gäller på blött trä som t ex spänger och rötter. Egentligen biter bara metalldubb ordentligt på dessa underlag men jämfört med Inov-8s sticky-rubber så ligger man verkligen i lä. Gör om och gör rätt.. Inne i skon kan man se att detaljarbetet inte riktigt håller samma klass som dyrare skor men detta är inget som märks på foten. Det finns en del material som skulle kunna kapats om man var lite noggrann. Där hittar man också den formpressade EVA-sulan. Den är märkligt tjock och har en skumgummiliknande känsla. Konstigast av allt är att sulan faktiskt tar upp en hel del vatten. Det tycker jag är en nybörjarmiss i en sko som ofta blir blöt. Den går typ att krama ur efter en tur. Åter igen, gör om och gör rätt..

bagheera.ultra.5

Sammanfattningsvis kan jag säga att Ultra är en trevlig sko och ett bra första försök från svenska Bagheera. Skon är skön och har bra löpkänsla. Hållbarheten är bra. Fästet är helt OK i vanliga fall. Dock finns det några tydliga brister. Allt handlar egentligen om hanteringen av väta. När skon blir blöt blir den onödigt tung och behåller vatten onödigt länge. Det beror på materialval. När hårt underlag, som sten och trä, blir blött försvinner fästet. Det beror också på materialval. Rättar Bagheera till detta i en v2 så har man en vinnare. Största problemet är nog att man lagt sig i samma prisklass som Icebug Acceleritas3. Det är en tuff konkurrent.

Inför STT Drakloppet, Sundsvall

drakloppet 1På onsdag, 7 augusti är det Sundsvalls tur att gästas av cirkusen Salomon Trail Tour i och med DRAKLOPPET. I Sundsvall håller man fast vid originaldistansen och erbjuder därför 10K som längsta distans. Inget fel med det, milen är en riktigt trevlig sträcka. Jobbig dock om man tänkt sig komma i mål tidigt.. Jag tycker det är lite roligt att start och mål sker på torget. På så sätt bjuds allmänheten in på  ett helt annat sätt och loppet blir lite mer offentligt. Samtidigt så innebär det mer väg och mindre stig, högre fart och mindre teknik. Inget som jag brukar föredra men samtidigt lovas det teknisk utförslöpning och det är ju roligast av allt..

drakloppet 2Som vanligt brukar jag ju gå igenom min ”kit-list” inför kommande lopp. Inget undantag här heller.. På fötterna kommer jag ha Salomon S-lab Sense Ultra. Skon är dyr men hujja va bra den är. Sulan passar till det mesta. Det går lätt att klämma ett par mil asfalt i skorna samtidigt som de funkar i grisigare terräng än man först kan tro. Dessutom känns hela skon snabb. Strumporna blir favoriten Ashmei Road Running Sock Low, en tunn blandning i Merino och Carbon. Jag har några kvar i butiken. Så länge jag känner mig pigg i benen skippar jag Calfs. Shorts blir Salomons fantastiska EXO S-lab TwinSkin Short M, löjligt nog är de det bästa jag sprungit i. På kroppen vet jag inte riktigt, jag har en sån här Salomon Trail Runner Tank som är riktigt, riktigt skön. Lätt som en fjäder, ventilerar bra och sitter som ett smäck. Samtidigt är det ju roligt att springa med rätt färger, så klubbtröjan från Hälsinglands Multisport åker kanske på. Det är en Craft Cool Conceptpiece som jag kapat ärmarna på. Riktigt skönt material men den lider dock av märkliga konstruktionsbrister. För det första så är den på tok för klent tilltagen över axlarna. Jag är normalt Small-Medium, detta är en Medium och sömmen satt en bra bit upp. Lösning, kapa ärmar.. Andra missen är det luftiga materialet som iof är skönt och ventilerar bra. Dock tål det verkligen inte en ryggsäck. Materialet blev riktigt slitet redan efter första turen på ett par mil. Har även en vanlig Concept Piece som lider av båda dessa problem.. På skallen sätter jag Salomon XR Visor II, den lättaste och skönaste ”golfkeps” jag hittat..

Jag vet inte om jag kör med GoPron eller inte. Skulle vara kul att testa utan och se om jag helt plötsligt hänger på eliten. Men å andra sidan är det riktigt kul att visa min bild av de lopp jag springer. Det ryktas ju också om att vår svenska världsstjärna Emelie Forsberg kan tänkas dyka upp. Lyckas jag fånga henne på film kan jag ju tagga henne på Youtube, fatta va många views man kan tjäna på det..!!

Vi ses i Sundsvall!

Salomon Trail Tour Falun

bild-2Ja, det blev tävlingsdebut i Falun i dag. Hela familjen gick upp rätt tidigt och satte kurs mot Falun ca: 06:30. Efter de vanliga kiss, bajs och kräkspauserna var vi framme vid stadion ca: 1 timme innan starten som gick 10:00. Väl på plats var det lite bökigt att hitta till olika ställen men efter ett tag hittade jag tältet, ställde mig bakom Svanebo (som inte blev igenkänd av de som delade ut nummerlappar) och fick ut mitt nummer. Iväg till toa och ett stålmannenbyte!

Set-upen för dagen blev faktiskt Inov-8 Mudclaw 265, rakt ur lådan, Ashmei Merino Trail Running strumpa, moddade Craft-shorts, moddad Craft Concept Piece och Ultraspire Spry. Det var helt enkelt riktigt bra väder med mulet och ca: 18-20 grader. Med kameran i handen begav jag mig iväg till startfältet. Snart var vi iväg. Starten gick ganska snabbt, ända fram till första backen. Det blev en ganska tuff stigning och fältet glesades ut. Själv hade jag bestämt mig för att gå ut rätt lugnt och lämnade gladeligen plats för andra. På 21K finns det tid att ta igen och man spar på krutet.. Lade mig ganska snabbt i ryggen på en duktig ung orienterigstjej som hette Jonna Jungåker och kom från Korsnäs IF OK. Det visade sig vara ett smart drag för jag fick draghjälp de två första varven som var 6K + 5K. Även sista varvet lyckades jag ha kontakt ett par gånger MEN på slutet joggade hon ifrån mig. Jag hade också bra draghjälp av segraren i 45+, Mats Hammerin från Borlänge LK. Sista varvet på 10K lyckades jag dock rycka.. Första varvet gick helt OK. efter varje varv gick vi in och rundade stadion. Smart drag för publiken men jobbigt för oss. Andra varvet var lite hårdare, innehöll en ”Mördarbacke”, ganska mycket stigar och en del obanat. Sista varvet var rätt tufft. Mycket upp och ned, mycket branta utförslöpor (trötta ben) och en hel del teknisk stig/obanat. Hade nån rejäl svacka där men jag tog mig i kragen och linkade in i mål.

Allt som allt var det en riktigt trevlig bana Salomonteamet skrapat ihop. Farten kanske inte blev så hög som jag hoppats. Hade satt ett mål på under 2h och komin på 1:54. Svanebo gick in på 1:24… Känns dock som jag kommer springa fler tävlingar i Touren..

Jag sprang ju med min GoPro så jag lyckades skrapa ihop lite film. Håll tillgodo:

Salomon S-LAB Sense Ultra

salomon.sense.ultra.3Jag har en blandad inställning till Salomon. Jag är övertygad om att de gör riktigt bra grejor. Det tar de betalt för också. Särskilt i sin S-LAB serie. Inom Trailrunning måste man också räkna in Salomon till drakarna. Men vänder man på perspektivet så kan man från en drakes position göra mycket arbete för att missionera Trailrunning. Internationellt gör Salomon ett jättejobb med Killian Jornets Quest på Youtube. Nationellt har Salomon Sverige gjort ett hästjobb med sin Trail Tour. För att vara drake gör de helt enkelt en jäkla massa gott! Klart jag har sneglat på Salomon ett par gånger. Speedcross finns i rätt många butiker. Jag har dock alltid tyckt att den känts relativt hård, jag vill ju känna underlaget genom sulan. När Sense kom var jag väldigt nära att köpa den men den låg så nära andra skor jag redan hade. Under hela förra hösten drogs jag dock med skador. Väl skadefri kände jag att jag möjligen behöver en lite mer dämpad mängdsko. Nu har jag Salomon S-lab Sense Ultra!

salomon.sense.ultra.1

Mina kriterier för en dämpad mängdsko är många. Greppet ska vara mångsidigt. På Ultran finns det ett grepp de kallar Dynamic Traction. Många verkar vara nöjda med både dubbar och gummiblandning. Här ska sulan dessutom hålla längre än vanliga Sense ca: 50 mil. Trots skons låga vikt finns en rockplate som går ända fram till tårna.

salomon.sense.ultra.5

Salomon menar att mellansulan mäter 9 mm vid framfot och 13 mm vid häl. Detta ger så klart ett häl drop på 4 mm vilket är max vad jag vill springa med.. enligt t ex Running warehouse skulle Ultra ha samma mängd dämpning som t ex New Balance MT110 men jag tycker Ultra ser ut att ha mer.

salomon.sense.ultra.2Hälkappan är relativt stadig. Det finns också lite stoppning för att fixera hälen. Rent spontant sitter foten ganska tight. Framme vid tårna finns en gummiförstärkning i det annars luftiga mesh-tyget. Längst fram har man dragit upp sulan över tån vilket jag tycker är en bra kompromiss för att undvika de flesta blånaglarna. Man håller trots allt nere vikten på skon till 210 gram för en storlek 42. Det är inte så farligt.

salomon.sense.ultra.4Ovansidan är som sagt gjord i luftig mesh. Foten hålls fast av SensiFit och EndoFit. Det första är fästpunkterna för snörningen. Det andra är en strumpa inne i skon som ska göra att foten sitter bekvämt och fixerat vad du än utsätter skon för. Passformen är rätt smal och påminner mig om Inov-8s ”performance fit”. Det gör att skon skriker RACE när man sätter den på foten. Hela skon är sömlös så det finns inga stygn som kan gå upp och trilskas. Det är med skräckblandad förtjusning jag ger mig ut i Salomon S-Lab Sens Ultra. Jag kommer självklart skriva mer om skon när jag har ett samlat omdömme att komma med. Visst, det är en dyr sko. Men min spontana känsla är att denna sko är värd varje krona.

Ultraspire Spry, det enda jag behöver

ultraspire.spry.1Att jag gillar Ultraspire är ingen hemlighet. Det gör andra också. Faktum är att Surge är en av mina absolut mest sålda produkter i butiken. Ultraspire SPRY är dock ännu mindre, ännu mer slimmad och ännu lättare. I vår har Ultraspire tänkt om och levererar SPRY med en 1L vätskeblåsa från Hydrapak. Jag har dock gått händelserna i förväg och skaffat mig en sådan blåsa!

ultraspire.spry.2Vad vill jag då ha med mig på mina längre turer? Jo vatten är ju A och O så Hydrapaks Reversible Elite Reservoir på 1 L ska i. Vindjacka bör alltid följa med. Jag kör med The OMMs Sonic Smock, en 60 gram lätt vindanorak med allt jag behöver. Mössa och vantar från Ashmei brukar också följa med så länge kylan finns kvar. Mobil och gels ska också med. SaltCaps har jag i väskans Magnon pocket. Allt ska i väskan!

ultraspire.spry.3Färdigpackad ser då väskan ut så här. Smidigare lösning för långlöpning får man leta länge efter.. I den vänstra dragkedjsfickan fick mobilen, plånka och mössa plats. I själva ryggsäcken stoppade jag blåsan. Egentligen går det att få i lite mer där ex vindjacka eller extra tröja men det behövs så sällan. I meshfickan stoppade jag vindjacka och vantar.

ultraspire.spry.5Så här stilig blev jag när jag väl fick på mig min nypackade SPRY. Faktum är att den sitter riktigt skönt med denna packning i. Allt är enkelt att komma åt under löpning och justeringarna är fullt tillräckliga även om de inte är lika omfattande som hos storebror Surge. Om någon undrar vad det är för stilig tröja som är på modellen så kan jag berätta att det är Ashmeis kortärmade merino/carbon som är ett riktigt lyxigt litet plagg!

ultraspire.spry.4Baksidan blev inge sämre heller. Blåsan ligger bra på plats i SPRYs utrymme. Kanske inte så konstigt eftersom Ultraspire nu bestämt sig leverera SPRY med en blåsa baserad på just denna.. Jag är personligen MYCKET förtjust i denna lösning och kommer förmodligen springa mycket med denna set-up i vår/sommar. Med tanke på prisläget på denna modell av SPRY så tycker jag detta är en fantastiskt prisvärd lösning för riktigt minimalistisk ryggsäckslöpning!