Natten mellan lördag 31 mars och söndag 1 april går Ursvik Ultra av stapeln. Loppet är ett beryktat hårt ultralopp, särskilt med tanke på att det går i ett litet motionsområde i Stockholm, omgivet av bebyggelse och stora vägar.  Men skenet bedrar, och här löper ett 15 km långt extremspår, som både är backigt och tekniskt nog för att vara tungt även för de mest rutinerade löpare.

På Ursvik Ultra springer man 5 varv, 75km. Starten går 00:00 så det är pannlampa på. I år är det ca 70 löpare anmälda till Ultran, och ytterligare ett 50-tal i diverse light-klasser och stafetter.

En av dessa löpare är jag, Jonas Bohlin. Mitt ultrande började 2010, när jag satte målet att springa 5 mil 2011 och 10 mil 2010. Då hade jag aldrig sprungit längre än 16km. Under förra året hann jag med Lidingö Ultra, AXA Fjällmaraton och Holaveden Ultra. Nu är det dock ett nytt år och Ursviks Ultra är ett rejält steg upp distans och tidsmässigt. Min målsättning är att i första hand komma i mål, i andra hand att göra det på under 9 timmar.

Det här ett litet inlägg om mina förberedelser.

För två veckor sedan sprang jag ett testlopp i Ursvik. 3 varv, 45 km mellan kl 18 och 23. Det gick bra och då bestämde jag mig slutgiltigen för att det faktiskt skulle gå att springa. Sen dess har jag vilat, och dragit ner veckomängden till 4 mil förra veckan och 2 mil denna vecka (hrrm, hittills).

För 4 dagar sedan började jag flytta dygnet, senare i säng, upp senare på dagen, en tupplur varje eftermiddag. Vissa jobbar treskift och fixar det här med att vara uppe på natten galant, men som småbarnsförälder är det inte lika självklart längre.

Igår började jag samla ihop allt jag skulle ha med mig och la upp en plan för hur jag skulle disponera loppet, räknade ut hur mycket energi som skulle gå åt och hur jag bäst kunde organisera den för att slippa ha med mig onödigt mycket på varje varv.

Idag  på förmiddagen lade jag ut allt och började packa.

Det här är vad jag har på mig och med mig

• Ett par VJ Bold på fötterna (Läs vårt test av dem). Normalt springer jag i fivefingers, även på ultradistans, men sedan Fjällmaran har jag velat testa lite mer grepp och skydd på ett långt lopp och se vilken skillnad det gör.
• Ett par yllestrumpor från Icebreaker. Jag gillar ylle.
• Mina vanliga hederliga tights.
• En underställströja, ylle (merinoull, Icebreaker GT 200).
• Mjukt pulsband, Garmin.
• En Garmin 910xt för att hålla koll på pulsen och min danande hastighet alltersom loppet fortskrider…
• Ett par sladdriga gamla Nike-vantar som jag brukar ha när det är kallt.
• Min extremet illaluktande vindjacka från Tierra. Den är bortom räddning, men också oerhört bra att springa i.
• En mössa från i merinoull från Icebreaker. Den här mössan blir fort genomvåt av svett, men håller värmen perfekt på långa kalla turer.
• En pannlampa från LedsMi på 2000 lumen, (läs vår Hands-on av lampan).
• 2 batterier a 300gram styck (usch) till lampan.
• En Nathan HPL 020 på ryggen. Många skulle säga att det räcker med vätskebälte, men jag gillar min ryggsäck. Dessutom kan batteriet ligga i den.
• Nödtoapapper, nipguards, skavsårsplåster
• Sportslick så att jag slipper skavbränna, främt insida lår och baksida armhåla för mig.
• Ipren om det behövs. Jag har aldrig behövt det hittills för att kunna genomföra ett lopp, men det är en trygghet att ha med.
• Energi – 5 perfektaflaskor med Hammer Perpetuem i, en per varv. Perpetuem smakar välling, men funkar väldigt bra.
• Hammer Endurolytes, elektrolytersättningstabletter (dagens längsta ord) som jag åtminstone TROR gör skillnad för mig på långa lopp.
• Hammer Gel, oprövade för mig, men verkar roligare än enervit som jag brukar köra. Och bara hälften så dyra. (Hammergrejorna är köpta via runnersgear.se)

Portionering av energi

Eftersom vi springer varv behöver man inte ha med sig allt. Jag har helt enkelt spridit ut min energi på 5 delar. Den första är redan i ryggsäcken tillsammans med 1,2 liter vatten. Vattnet räcker ca 2 varv, måste fylla på när jag ger mig ut på tredje varvet.

I varje påse har jag en perfektaflaska med två skopor perpetuem. Dem blandar jag upp med vatten alldeles innan loppet så att det inte ska härskna (risken är förstås låg när det bara är 0-gradigt ute…). Det ligger en gel och ett par elektrolyttabletter i varje också.

I påse 3 ligger det andra batteriet. Det är dags att byta när jag ger mig ut på 3:e varvet. Under 4:e varvet kommer solen att leta sig över trädtopparna och då kan jag äntligen pula ner pannlampan i ryggsäcken – frihet!

I påse 4 och 5 har jag dessutom extra gel med koffein i samt ipren. Behövs det så är det på dessa varv.

Det fina med det här är att jag inte behöver tänka vid varvning, och jag blir rätt mosig i huvudet efter 5-6 timmars löpning.

I själva ryggsäcken har jag dessutom lite skavsårsplåster, nipguards och andra småsaker som kan komma till nytta.

Mobilen är också med, laddad med ljudböcker. Jag vet att man ska uppleva naturen, prata med sina medlöpare och så vidare, men det kan bli jävligt segt av och till på långa lopp och ibland är man alldeles ensam – då kan det vara skönt med lite avledning.

Vid varvningen

Man kan inte ha med sig allt. Vid varvningen finns en hel del tilltugg och energi som tävlingsledningen står för, men jag har vissa grejor som jag vet att kroppen gillar när det börjar bli jobbigt. Coca Cola har räddat mig många gånger, till exempel på toppen av Ottfjäll på Fjällmaran var jag nere för räkning, men två glas cola och en näve chips gjorde att jag orkade dundra ner för fjället i takt med min lagkamrat och gå i mål som segrare i duo mix-klassen!

Mjölkcholad är gott och innehåller massor av energi. En påse med hasselnötter, mandlar, russin och gojibär ger en trevlig kontrast mot allt det söta och mjuka och flytande som all annan energi innebär.

I reserv

När man ska springa i 8-9 timmar är det skönt att ha lite reserver.

• En necessär med skavsårsplåster, tejp, alternativ energi, cerat och återhämtningspulver (låter magiskt, eller hur)
• En skärmmössa OM det skulle regna hårt, skönt att slippa ha det i ögonen.
• Ett par extra, torra sockar  att byta till om det behövs
• En torr underställströja, merinoull som alltid, om det behövs
• En vind och vattentät jacka om det är riktigt svinigt väder (min vanliga är inte vattentät)
• Ett par tunna vindbyxor att dra på utanpå tightsen om det blir riktigt svinigt…
• Ett par Merrell Trail Gloves, de är egentligen inte så bra i så här terräng, men jag är mer van vid att springa i sådant än i dubbat.

Sist men inte minst, ett vätskebälte med ett par flaskor vanligt vatten. Jag inbillar mig att när jag ger mig ut på varv fem, så behövs egentligen inte ryggsäcken mer, och då kan det vara förlösande att dumpa den och byta till det här. Tar ingen tid alls och bara att trycka ner innehållet från påse 5 i lilla fickan fram.

Nu då? Klockan är strax efter 17:00 och det är 7 timmar till start.

Jag tänkte äta en lätt middag, se ett avsnitt av 30 rock. Sova ett par timmar och sedan stiga upp vid 22-snåret. Då blir det en lätt ”frukost”, typ yoghurt med honung och en macka. Anna kör mig till starten och har lovat att komma tillbaka framåt småtimmarna och supporta mig när jag verkligen behöver det.

Förutsatt att jag håller hela vägen, att min skadedrabbade vad, knäveck eller baksida lår inte börjar spöka, borde jag trilla in i mål mellan kl 8-9 på morgonen. Jag föreställer mig att varv 1 och varv 4 kommer att vara jävligast, åtminstone tills solen går upp  runt kl 6. I övrigt jag ser fram emot när fåglarna vaknar. Och 5:e varvet, ja det är ju själva målspurten.

Önska mig lycka till, så återkommer jag med tävlingsberättelse!

[Uppdatering 1o april] Överlevde – här är tävlingsberättelsen