Nya skor är inget undertecknad brukar inhandla (andra som skriver här är mycket mer intresserade av sånt). Inför Lapland ultra kände jag dock att mina asics tarthar asfaltsracers var lite väl slitna och inte ultimata för 5 mil grusväg följt av 5 mil asfalt.
Jag var helt enkelt ute efter ett par uppbyggda ändock lätta skor. Efter att fått veta att sådana inte existerade (följt av suckar) på Runners store i Stockholm cyklade jag till Löplabbets racebutik i samma stad. Där plockade dom fram ett axplock för mig att välja mellan. Det blev ett mycket lätt val, Saucony Kinvara 2 satt helt enkelt som ett smäck på foten. Och för att nöta in dem ordentligt har jag efter inköp sprungit alla mina pass i dem.
De är lätta, 189 g och med skaplig dämpning, kändes som jag flög fram första asfaltspasset med dem. De sitter bra över hälen och är stora över framfoten vilket är bra för mina fötter som är breda fram och smala över hälen. Jag gillar också att springa i stora skor, dessa är 38:or och jag spelar fotboll i 35:or och har 36:or till vardags. Skorna är däremot usla i terräng då kontakten med underlaget helt försvinner, men det är ju inte på skogsstig jag ska ha dem.
Riktigt hur bra de är får jag utvärdera efter helgen och om mina ben inte håller kan jag alltid skylla på skorna.
Swedentrails 
Jag har precis likadana Kinvara 2 och för mig är Kinvaran framförallt en skön och mjuk sko att rulla runt på vanliga distanspass med. Trots den låga vikten är den väldigt dämpad precis som du skriver och den ger foten frihet men jag skulle aldrig använda den till terränglöpning! Tack vare den mjuka och tjocka sulan får man väldigt dåligt kontakt och återkoppling med underlaget och därför är heller inte Kinvaran något jag springer i på snabbare pass, då jag gärna vill ha lite mera markkontakt. Faktum är att mina favoritskor att tävla i är just Asics Tarther 🙂