Midsommarafton 2012 bjöd på sol, midsommarstång, snaps, öl, mat och 8k grusvägslöpning. I Axmarby längs Jungfrukusten arrangerades för 34:e året i rad Midsommarloppet/Gåsholmaloppet. Sträckningen är inget speciellt, bara 8km grusväg med några backar. Med bil passerade vi målområdet för att ta oss mot Gåsholma där starten skulle gå. Vägen visade sig vara smal grusväg där möte var en konst. När nu över 400 löpare skulle ta sig till start visade sig detta vara något av ett problem. Loppet har växt stort de senaste åren och frågan är om det inte nått sin översta kapacitet. Ska loppet fortsätta växa krävs en annan logistik. Vid starten var det fullt med folk och en hel del kända ansikten. Kön till efteranmälningar ringlade sig farligt lång men priset var humana 150kr mot 100kr föranmälan. Cirka 400 löpare värmde upp och gav sig sedan via en mixad masstart av mot målet i Axmarby. Hur disponerar man ett lopp 8km? Ja visst ja, GASEN I BOTTEN! Starten (efter en krånglande hagelbössa) satt i 100 och ökade eftersom. Efter någon kilometer närmade sig mjölksyran, jag kollade klockan som i sin tur visade ett snitt på ca:3:40/km. Med skräck i sinnet sprang jag vidare. Backarna var egentligen inte mördande men i lite sommarvärme och 3:40-tempo är ALLA backar jobbiga! Jag höll givetvis inte detta tempo genom hela loppet men kom in på 31:41. Det gav ett snitt på 3:58 och allt som allt en 20:e plats i det mixade startfältet. Inte illa för en gubbe på 39. Långloppskungen Jonas sprang in på fina 33:12 och snittade alltså 4:09. Starkt av Jonas som fokuserar på helt andra distanser och dessutom ska springa Lappland Ultra 100k om några dagar. Väl i mål hann vi lagom till starten av Knattespurten där våra barn glatt sprang den ca: 300m långa banan tillsammans med minst 50 kottar till. Därefter minglades det mellan fikakorgar, filtar och prisutdelning.
Eftersom det var ett kort snabbt lopp hade jag klätt mig därefter. Det blev pannband från Po.P, linne och race-shorts från New Balance, räcerdojorna RC130 från New Balance (funkade utmärkt på grusvägen) och eftersom det var Midsommarafton hade jag klätt upp mig med merinostrumpan Superliner Findus från svenska, etiska RÖJK Superwear, som satt som ett smäck hela loppet.
Frågan är om denna Midsommar inte var början på en ny tradition? Så trevligt var Midsommarloppet! //Jens
Apropå dig och Jonas. Lät som litet skryt !
Thanks for sharing tthis