Joggboken #1

Premiär för Jens – Swedentrails nya joggdagbok. Tanken är att jag ska bli bättre på videodokumentering samt arbetsflödet kring detta. Snabbt flöde och enkla klipp framför perfekt utförande..

S01E01

Söndag 13/4 2014. Tur från Hällåsen, Söderhamn till Stormorshällstugan och tillbaka med en avstickare till Alirs Öga. Prat kring Söderhamn Outdoor med Alirsbiken och VBTR. Pryl prat kring Icebug Enlight RB9X, Salomon S-lab twinskin Shorts och MontBell Tachyon Anorak.

Fel första gången: 1: fel datum, sprang 140413 inte 140314. 2: Dålig konvertering GoPro – Premiere CC – Youtube, måste kolla upp. 3: Ljud vid vind = inget roligt, finns alternativ?

MTBMEK på Sevicecentralen Söderhamn

servicecentralen

Det händer saker i lilla Söderhamn. Hälsinglands Multisport tillsammans med Swedentrails anordnar Söderhamn Outdoor 17-18 maj. Där erbjuds två tävlingar, Västra berget Trail Run och Alirs Biken. Intresset för cykel i skogen har ökat ordentligt. Med hjälp av friskt blod utifrån ( Johan Mårtensson från Uppsala ) har Service Centralen passat på och gjort en ny satsning på cykel. Man kommer plocka in bättre cyklar i kategorierna MTB, Cykelcross och landsväg. Tillsammans med den skickliga cykelmekanikern Johan så kommer man stå stark i den nya cykelvågen! Som ett led i detta bjöd Service Centralen in till gratis MTB mekarkvällar innehållande tre timmar grundläggande samt mycket kunniga tips hur du sköter underhållet av din gullgris! Kvällarna blev snabbt fullsatta och i efterskott kan jag bara tacka och bocka inför Johan och hans informativa, öppna och ödmjuka inställning till cykling i allmänhet och MTB i synnerhet. Swedentrails och Hälsinglands Multisport har fått en grym förstärkning i stan!

Icebug Acceleritas4 – Jens åsikt

acceleritas4.1
Hur förbättrar man något som redan är så bra? Acceleritas är Icebugs lättaste och mest minimalistiska terrängracer. Skon är nu inne på sin fjärde inkarnation, Acceleritas4! I september skrev lag lite om föregångaren Acceleritas3 och gav den MYCKET fina vitsord. Det Icebug gjort är lyssnat på användarna och gjort små men viktiga förbättringar, mer om det nedan.
 acceleritas4.3
Acceleritas är som jag tidigare sagt en sko byggd för högt tempo i obanad terräng. Den är byggd kring en smalare läst för omedelbar respons. Den har en tunn mellansula för direkt kontakt och mycket feed-back från underlag. Skon har också en yttersula som fokuserar på grepp i nästan alla lägen. Detta innebär samtidigt att det kanske inte är skon du tar på långpass ellr drar en snabb platt mil med om du inte har vana fötter och ett mycket drivet löpsteg. Men från stig till obanat ger Acceleritas4 de flesta löpartyper väldigt mycket tillbaka i form av ren löparglädje.
 acceleritas4.2
Vikten på nya Acceleritas4 ska ha ökat med 5 gram från föregående modell då borde vikten hamna på 200g i stl US9 / 42. PÅ min våg stannar vikten på 208g, men då jag jag också sprungit i skon. 8g lort kan mycket väl sitta kvar. I mitt våttest (doppa skon i vatten, vända på den i 10 sekunder och sedan väga) hamnade vikten på 246g. Ca: 40 g vatten i skon är ett riktigt bra betyg. I handen ur lådan känns skon lätt, smidig och nästan bräcklig. Överdelen är gjord i woven polyester / ProtecPU som känns både smidig, ska erbjuda låg våtvikt samt hålla för de påfrestningar obanad löpning innebär. Skon är fodrad med ett tunt mesh-tyg som ska vara skönt mot foten med som allt annat material också ska ta upp minimalt med vatten. Runt hälen kommer de små men viktiga uppdateringarna. Det första man ser är att hälkappan numer är skålad runt hälsenan. En del löpare har fått problem med tryck mot hälsenan särskilt vid längre och backiga pass. Detta vittnar faktiskt också att trots skons minimalism vill måga ta den på längre turer än den egentligen är ritad för.. Dessutom har man fodrat själva hälkappan med microfiber istället för mesh. Detta ska ge ett bättre hälgrepp och förhindra att hälen halkar runt i skon. I denna sko sitter sulan limmad, är tunn och följer resten av skon i tanke att inte ta upp vatten. Mellansulan i skon uppdaterades i förra versionen och hänger fortfarande med i denna. Materialet är en lättvikts-EVA och på mitten av skon finns något Icebug kallar ESS-stabilisator. Den hjälper till att styva upp sulan så du får den respons du behöver vid gas och broms utan att förstöra flexibiliteten. Dropen är som vanligt 4mm från häl till tå. Yttersulan har Icebugs numer klassiska traktormönster. Det ger riktigt bra fäste ide flesta situationer. Eftersom mönstret är snedställt får det flera positiva egenskaper. En är att sulan fungerar riktigt bra vid skrålöpning i sidled. Mönstret är också pilformat bakåt på framfoten och pilformat framåt på hälen. Det ger att fäster uppför, när du använder framfot, blir grymt. Det gör också att när du springer fort utför på framfot så får du en lite mjukare plogande effekt som är snällare mot fotens leder. Vill du däremot bromsa rejält drämmer du i hälen.. Gummit är det fantastiska RB9X, rubber 9 extreme, som till dagens datum har det absolut bästa greppetpå blöt sten av alla gummin jag testat, punkt!
 acceleritas4.4
På foten känns Acceleritas4 som en lite hårdare strumpa. Det är absolut en flexibel sko MEN i ett racepaket. Detta brukar vara ganska svårt att kombinera utan att skon blir sladdrig. Det ligger nära att jämföra med Inov-8s X-talon 190/212. 190 är i sladdrigaste laget medan 212 i jämförelse känns tjockare och mindre flexibel. Acceleritas4 balanserar där precis mitt emellan. Skon är rätt smal men jag, som precis har haft problem med Mortons tycker att den svänger ut precis lagom i framfoten för att foten ska få tillräckligt med utrymme att klara även lite längre sträckor. Jag har normalt 42, på Acceleritas4 är 42 precis lagom (precis som de flesta andra Icebug jag testat) och därför ”true-to-size”. Ute i terrängen kommer löpglädjen direkt och på samma sätt som med tidigare versioner. Dock märker jag direkt att hälen känns annorlunda. Nu sitter hälen ordentligt på plats men utan något tryck. Förbättringarna är alltså enligt mig reella och ej kosmetiska. På korta hårda pass spelar det inte så stor roll men vid längre pass är mina fötter mindre trötta än jag minns från Acceleritas3. Sulan beter sig på samma fantastiska sätt. Underlaget är närvarande och dämpningen minimalistisk men märkbar. Sulan greppar bra i lera, känns OK på platten och greppar fantastiskt på blöt sten. Jag får mycket feed-back från underlaget. Skyddet runt skon är litet men smart utplacerat. Kring hälen finns förstärkningar för att skydda och fixera. Skyddet fortsätter runt hela sulan för att skydda mot pinnar och annat vid obanad löpning. Kompromissen vid detta är att dräneringen av skon blir lite lidande då vatten inte pumpas ut lika snabbt som med mesh. Men det är en bra kompromiss tycker jag. Mesh-skor håller inte alls lika bra vid riktigt stökig löpning. Ni som sprungit i både X-talon 190 och 212 förstår skillnaden.. Längst fram på skon har man valt att dra upp yttersulan för att mota de värsta stensparkarna. Det funkar riktigt bra och är nödvändigt på en så här låg off-road sko. Man har också valt att sy fast denna tåförstärkning med tre stygn. Bra tänkt då andra tillverkare brukar ha problem med att limmet släpper. Plösen är en tunn historia i fuskskinn. Den har en liten stoppad kudde på mitten som ökar komforten och fördelar trycket från snörningen. Plösen ska inte heller ta upp särskilt mycket vatten. Snörningen är enkel och fördelar trycket bra. För mig har skon fungerat super från kartong.
Acceleritas kommer nog fortsätta vara min absoluta favoritsko för tuff terräng även denna säsong. Gillar du minimalistiskt grepp i ett smart men enkelt race-paket tycker jag skon är klockren.

Icebug Cert BUGrip, Jens åsikt

CERTO1Certo var en nykomling i svenska Icebugs skostall till våren 2013. Skon riktar sig mot den som vill ha en lite mer vridstyv och mellandämpad historia men samtidigt vill springa med lägre drop. Till vintern förstärkte Icebug Certo med dubb. Detta blev en mycket lyckad kombination. Skon har ordentliga förstärkningar i tå- och hälparti samt en sula som ska ge grepp i de flesta sammanhang. BUGrip-teknologi lovar dynamisk dubb som greppar på halt underlag men ger med sig på asfalt.

certo4Enligt Icebugs nya ”Feature guide” är Certo BUGrip en stabil sko. Den har ett lågt drop (5mm) och ligger på medel i dämpning. Guiden säger också att lästen är mellanbred, dvs lika som t ex Anima2 BUGrip. Mer om detta senare. Ovandelen är gjord i relativt kraftig Rib-Stop nylon som förutom att hålla bra också ska vara tåligt mot vatten samt ha låg våtvikt. Tåpartiet är ordentligt förstärkt och hälen sitter fixerad via extra förstärkningar. Snörningen är rätt normal mend OK möjlighet att fixera foten. Mellansulan har rätt mycket dämpning, både i fram och i bak. Jag upplever den som lite mjukare än t ex Pytho2 som annars är en mycket liknande sko. Sulan har i alla fall samma mönster som Pytho2 och greppet bör därför vara rätt likt.  Som sagt, Certo BUGrip är en stabil historia. Vikten ligger därför på 325g i stl 42. Man kan tycka vad man vill om den vikten men Inov-8s OROC 340 väger faktiskt mer. På min fot känns den rymlig och bekväm. Hälen sitter riktigt bra från start. Utrymmet i framfoten är rätt stort och förutsättningar för långpass borde vara ypperliga samtidigt som det kan vara en nackdel i teknisk löpning, då foten kan få en tendens att glida runt. Plösen är gjord i skumgummi och mesh och sitter OK utan att vara för tjock. certo2På foten känns Certo BUGrip stabil. Den är riktigt ”true-to-size”, på mig passar 42 som handen i handsken. Dropen på 5mm känns alldeles lagom för denna typ av sko. Den känns skön vid framfotalöpning samtidigt som häl funkar att landa på om man vill det. Sulan är vridstyv. Skon funkar därför mycket bra vid långpass på isiga förhållanden där foten behöver skydd mot elak is, dämpning för många mil men där du som löpare vill ha något som inte känns som en pjäxa. Certo BUGrip kanske inte är den löpgladaste skon du kan hitta, det är snarare en arbetshäst. Den får jobbet gjort. På ett bra sätt dessutom! Fram på foten sitter 11 dubbar som ger ett riktigt bra fäste. Anima2 BUGrip har något bättre men Certo känns trygg att springa i till och med på blöt is. Stockdubben sitter där den ska. Hälen har 5 dubb. Vill du bromsa rejält i en isig nedförsbacke kan det krävas att du drar i hela sulan men oftast funkar det bra med hälbroms. Vid obanad löpning känns dock skon lite klumpig. Min framfot har då också en tendens att åka runt i skon vid t ex skrålöpning. Jag tycker dessutom detta kan förvärras då en sko är så pass vridstyv som denna. Den följer inte foten utan tvärt om.. Certo funkar till löpning på relativt teknisk stig. Det är dock som långpassko den kommer till sin verkliga rätt för mig. Det spelar inte någon roll vilket underlag den utsätts för, asfalt, stenkross, grusväg, småstig eller blankis, Certo fixar biffen! Dubbarna hörs men märks inte nämnvärt förr än de behövs. Då greppar de i toppklass. Jag tycker också Rib-Stop materialet funkar mot den typ av slask vi har på våra vintervägar. Certo är som gjord för dessa förhållanden. Sulan verkar dessutom hållbar. Efter rätt många pass i både skog och på väg ser den fortfarande riktigt fräsch ut. certo3Certo BUGrip kanske inte är den löpgladaste skon som finns men den är otroligt mångsidig i svenska vinterförhållanden. Dämpningen är bra, skon är stabil, dropen är låg och fästet är bra. Certo BUGrip är en bekväm sko utan att vara för komplicerad. Den skyddar foten på ett bra sätt vid alla tillfällen utom aggressiv och snabb löpning. Skon är verkligen en Jeep för Off-Road löpning. Den tar sig fram på ett bekvämt och okomplicerat sätt. Vill du hellre åka rallybil ska du nog kika på Icebug Spirit3 OLX. Struntar du i de sportigaste egenskaperna kommer Certo BUGrip ta dig från A till B varje gång!

Icebug Anima2 BUGrip, Jens åsikt

anima1Superlätt trail- och vinterlöpsko som inbjuder till hög fart! Svenska Icebug lovar en hel del med den inledande texten. Anima2 BUGrip siktar i alla fall på grepp i de flesta terrängförhållanden. Skon riktar sig mot stiglöpare som vill ha en flexibel men lite dämpad sko med bibehållet naturligt löpsteg. Tillägget BUGrip berättar att här har vi en metalldubbad sko med dynamiska dubbar. anima4Icebug har börjat använda sig av ett system där de graderar vridstyvhet, drop, dämpning och lästbredd. Enkelt och förståeligt system enligt mig. Anima2 ska där vara flexibel, mellandämpad, mellandrop (8mm) och en mellanbred läst. Ovandelen är gjord i en ganska ombonad mesh som ej ska ta upp vatten. Runt skon finns en förstärkning som gör hela paketet lite mer stabilt samtidigt som det skyddar rätt bra mot sten och kvist. Hälen har en del stoppning och är mellanhög. I skon finns en uttagbar sula som är tunn och ska ha samma icke-adsorberande egenskaper. Snörningen är nu symmetrisk, dvs normal. Snörningen är fäst i band som går runt fot och ned i sula, för att bättre fixera foten på mitten. Mellansulan är gjord av injicerad lättvikts-EVA. Skon saknar rock-plate. Yttersulan har Animas klassiska mönster med 19 dynamiska BUGrip dubbar. Superlätt skriver Icebug, här betyder det 275g i stl 42. Det tycker jag är helt OK för en dämpad dubbsko! Inov-8 OROC 280 väger ju faktiskt 280g och då med 9 dubbar. Snörningen har verkligen blivit enklare än på föregående version. Skon är lättare att ta sig in i och lättare att snöra. På foten känns den rätt lik New Balances NL-1 läst i Minimusserien. Det finns lite rum i framfoten, den fixerar i mellanfoten och den har en mellanhög rätt fixerande häl. Hälen är också rätt ombonad. Det finns en hel del stoppning som kan behövas springas in innan den sitter som den ska. I mitt fall kändes den lite glappande de första milen men sitter riktigt bra insprungen.anima2

På foten känns Anima2 förvånansvärt flexibel. Jag upplever den som de flesta av Icebugs skor som väldigt ”true-to-size”. Jag har 42 rakt av. Det här är en riktigt löpglad sko. Jag är riktigt glad att jag tagit mig tid att testa skon för tidigare har jag sorterat bort den pga mycket dämpning samt relativt hög drop. Nu är ju inte 8mm så mycket och efter några Km fungerar det hur bra som helst. Jag känner mig rätt snabb i skon. Framdelen av sulan lämnar mycket feed-back från underlag för att vara en dubbsko. Antar att Icebug helt enkelt gjord den så tunn de kan utan att låta dubb kännas genom sulan.. I hälen är det en annan sak. De extra 8 mm dämpning känns och det går att dundra på utför på vassa stenar utan att något känns upp i hälen. Sulan är långt ifrån vridstyv och snarare flexibel i sidled. Det gör att skon vill ha ett rätt aktivt löpsteg. Den kan också kännas rätt jobbig på hårt och riktigt knöligt underlag. Greppet är fantastiskt. Framfoten har 12 dubbar till sitt förfogande. Hälen har 6. mitt uder foten sitter den smarta ”stock-dubben” som verkligen gör sitt till i våra vindpinade skogar. På blankis har Anima2 det bästa fäste jag testat, i alla fall vid normal löpning. Vid riktigt hård löpning upplever jag det som att de färre dubbarna i Spirit2 OLX biter sig fast lite bättre. Men de skorna är rätt jobbiga på frusna distanser över milen. Där är Anima2 som klippt och skuren! Skon funkar förvånansvärt bra på de flesta underlag. Fästet känns väldigt övertygande på vinterväg/vinterstig. De dynamiska dubbarna smattrar lite på asfalt men det är inget som känns upp under foten, i alla fall inte de två första milen. Nog blir skon lite tyngre när den blir blöt. Det finns lite väl mycket material i ovandel och plös. Det vet iof Icebug om och det har man jobbat på till sin nya modell Enlight som kommer till våren. anima3Icebug Anima2 BUGrip är som sagt en förvånansvärt löpglad och flexibel dubbsko. Den mår bra av att springas aktivt och ger då tillbaka massor av fäste samt feed-back. Skon är dessutom väldigt bekväm samtidigt som den i sammanhanget är riktigt lätt. Det är den rätt ensam om i segmentet! Skon passar utmärkt som ”enda dubbsko” då den både känns snabb och fungerar på långpass. Ska du bara springa fort och tekniskt bör du kolla på VJ Bold, Inov-8 OROC 280 och Icebug Spirit3 OLX. Ska du bara springa långpass kan Icebug Certo BUGrip vara det bästa alternativet. Annars kan jag varmt rekommendera Anima2 BUGrip som den kanske löpgladaste kontra mångsidiga dubbsko som finns att hitta!

Prylåret 2013!

Det har faktiskt blivit dags att summera trailåret 2013 i prylar!. Jag tycker mig ha testat en hel del under det gångna året. Vi börjar uppifrån med knoppen och vandrar nedåt. Nu kör vi!

Kläder

visorÅrets huvudbonad: Salomon XR visor II.

Fantastiskt lätt, fantastiskt skön och extremt packbar. Går att rulla ihop till nästan ingenting utan att den tappar formen. Ny motståndare till våren blir MontBell Field Visor.

vest

Skönaste linnet i BESPOKE (merino och carbon) funkar i värme som kyla. Andas bra, torkar fort, sitter skönt. Använd ensam varma dagar. Tag underst eller varför inte över en tråkig underställströja en kall dag!
förstärkning
Årets förstärkning: MontBell EX Light Down Jacket.
SUB160g dunjacka med full dragkedja. 900-fillpower och 7-denier BALLLISTIC AIRLIGHT. Packar som en apelsin. Värmer riktigt bra under t ex en paus på kalla långpass.. Nu har iof MontBell slagit sig själva med Plasma 1000, en sub140g jacka med 1000-fillpower. Vill någon handla en lätt begagnad EX Light så kanske det är dags för uppgradering..
tachyon

Årets vindjacka: MontBell Tachyon Anorak.
65g 7-denier polkatex. Skön megalätt,, hållbar, andas grymt, torkar snabbt packar som en kiwi.. Har haft den i min handhållna flaska under sommaren, så lite plats tar den- Ändå skyddar den riktigt bra när vädret slår om. Stark tvåa The OMM Sonick Smock, 60g och packas i sin egen krage.
spektr
Årets regnjacka: Montane Spektr.
Denna jacka är inne på sitt tredje år. Svårt att säl eVent när det kommer till löpning. MontBells fantastiska Versalite på ca: 180g kommer nära men jag föredrar 3-lager framför 2,5. The OMMs Kamleika är också riktigt bra och dessutom prasselfri men Spektr är fortfarande #1. Skulle tippa på att The OMM Aether Smock skulle glida upp på första plats men den har jag inte testat än. The OMM är dessutom ett märke jag tror grymt på till våren..
shorts

Tveklöst de bästa shorts jag sprungit i. Jag vill egentligen inte tycka det, shortsen kostar ju för tusan 1500:- men vet ni vad, de är värde det.. Grym kompression som klämmer åt på rätt ställen. Smart med öppningen mellan benen. Fickor som funkar på riktigt, tom för mobilen. Skön känsla i shortstyg. Allt jag vill ha ut av ett par lyxshorts.
tights
Årets långa: The OMM Flash Tight 1.0.
Enkla tights utan lull lull. Inga dragkedjor, fickor eller konstiga paneler. Sitter där de ska, tunna, lätta, sköna och framför allt helt rätt i prisläge.
ashmei_sock_short_black_05
Årets strumpor: Ashmei Road Running Sock.
Merino + Carbon i en tunn men hållbar strumpa. Personligen gillar jag korta strumpor så länge vädret tillåter. Ashmei säger att de jobbar hårt för att motverka skav och jag har faktiskt aldrig fått nått av denna strumpa.
icebug-acceleritas3-1
Under året har jag haft lite känningar av vad jag tror kan vara Mortons syndrom. Därför funkar inte Inov-8s precision fit lika bra längre. Icebugs smala skor passar dock utmärkt på min fot. Acceleritas3 är en enkel sko, ovandel som håller foten på plats samt skyddar den, mellansula som dämpar lite men samtidigt ger mycket feedback från underlag, sula som greppar mer än något annat gummi jag testat, punkt! Skon är helt enkelt riktigt rolig att springa tekniska pass med. Visst, på längtas eller platt och hårt, vinner New Balance MT1010v2 och Salomon S-lab Sense Ultra busenkelt. Men när det gäller ren löparglädje vinner Acceleritas3. Den dag Icebug gör en Animaversion av Acceleritasmodellen hänger jag på låset. Vi får se vad som kommer till våren..;) Just nu finns Acceleritas3 löjligt billigt på Prisjakt! Var din egen tomte!

 Prylar

duo

Årets pannlampa: Gemini DUO. 

Fortfarande riktigt mycket ljus för pengarna. Allt kan bäras på huvudet vilket är ett måste för mig. Drar man ned ljusstyrkan till ca: 300 lumen räcker lampan lätt en hel natt. På fullt ös klarar den allt men bara i 1,5 timmar.. Synd dock att Gemini inte fått till batteripacket så det håller. Har några mindre lampor på G för testning, får se om det finns en ny vinnare innan vintern är över..

ULASP13-UB-2

Årets ryggsäck: UltraSpire Spry.
Jag har testat de flesta UltraSpire, alla är bra och sitter still istället för att guppa runt. Jag har testat ganska många andra märken och deras toppmodeller också. Den jag dock alltid kommer tillbaka till (om avståndet inte är FÖR långt) är Spry. Det märks knappt att den sitter på. Blåsan på 1L räcker längre än man tror. Den packar allt jag behöver. Nu på vintern springer jag i HighViz-versionen så jag slipper bli påkörd. den är faktiskt ännu lättare och skönare än originalet. Kanske inte lika mångsidig men ändå. Den kommer att bli riktigt giftig när UltraSpires Soft-flasks kommer.. På stark andraplats kommer UltraSpire Omega. Som en lite större, mer mångsidig Surge visar den var skåpet ska stå.
2014 ser stiglöpningen bättre ut än någonsin. Jag ser fram emot ännu ett år ute i naturen.

New Balance MT1010v2, ett första intryck

imageDet har varit ganska svårt att få till mängdträningen det senaste året. Känns som om tiden inte riktigt funnits där. Visst har jag haft massor av fina pass i skogarna men inte som förra sommaren. Kroppen är inte i riktigt samma skick heller. Farten är inte riktigt där och när jag jag försökt göra något åt det så har skador kommit smygande. Som alltid har jag envisats med att springa i tunna skor, även på långpass vid hårdare underlag. Fick sedan chansen att testa ett par Salomon S-lab Sense Ultra som i mitt stall visade sig vara relativt väldämpade och gav mersmak. Efter en vår, sommar och höst börjar de kännas rätt slitna så jag tänkte fortsätta i liknande fotspår.

Har tidigare sprungit i NB MT110 som jag först gillade ordentligt men senare möjligen fick mitt löparknä av. Flera liknande rapporter finns att läsa om just den modellen. Den något mer ombonade och mer dämpade MT1010 skulle dock vara fri från detta problem. Dock läste jag en hel del om att den inte höll särskilt många mil. Därför testade jag aldrig den. Nu när det kommit en v2 kände jag mig dock tvungen att ta reda på mer.

Shoefitr berättade att MT1010v2 passar som MT110 så jag beställde 42,5. Det blev bra med lite rum i framfoten. Lästen är NL-1, dvs Minimus-lästen med lite mer bredd i framfoten. Skon ser stor ut, kanske beror det på att man möts av ett färgfyrverkeri när man öppnar kartongen. Ovandelen är gjord i rätt tunn rib-stop nylon med lite strategiska förstärkningar. Snörningen är rätt rejält tilltagen. Hälkappan är också ordentligt tilltagen, precis som plösen som är vadderad. Inuti skon är det rätt ombonat. Man har jobbat bort sömmar men inte riktigt lika bra som i MR10v2 eller MT110. Skon är som sagt ombonad och skön men frågan är vad det gör med våtvikt/dränering? Återstår att se..

Mellansulan är byggd av RevLite, NBs EVA som ska vara upp till 30% lättare än snittet. Jag tycker den känns lite svampig men samtidigt verkar det inte påverka min löpning.. Det sägs vara 24mm dämpning i häl och 20mm i fram vilket ger 4mm drop. Det har visat sig att i allmänhet trivs jag ganska bra runt 4mm.. Skon har också en rock-plate kallad ROCK STOP® som skyddar mot vassa stenar. Som helhet kändes sulan mjuk men inte sladdrig under min första tur. Den dämpade helt klart mer än mina övriga skor vilket var precis min avsikt med denna sko. Benen och fötterna var trötta efter helgens lopp Bollnäs Trail Race där jag gjorde en riktigt puckad uppladdning med både champagne och öl. Det brukar vara en pina att ge sig ut på min referensrunda i det skicket men faktum är att det gick ganska bra!

Själva sulan är signerad VIBRAM® vilket jag personligen tycker inte säger ett dugg. Nu finns det så många varianter på så många märken att jag verkligen inte orkar bry mig. Bättre att testa.. Under min referensrunda hinner jag testa många olika underlag. På torra stigar verkar den helt OK. I lite lösare terräng gav räfflorna också riktigt bra fäste. På torr sten verkade fästet också OK. MEN som vanligt när det gäller skor gjorda för en torrare marknad så var fästet på blöt sten inget att hurra för. Långt ifrån skor som Inov-8 Mudclaw 265 och ännu längre från den fantasitiska Icebug Acceleritas3 med sitt RB9X gummi. På grusväg känns skon riktigt bra. Den ligger fint på jämn mark, fixar vassa stenar bra och greppar där det blir lite lösare. På asfalt gick skon riktigt bra, kan nog tänka mig att springa långa sträckor men frågan är ju vad det gör med mönstret..

Rent allmänt måste jag säga att det känns som om jag hittat en sko jag bekvämt kan köra långpass och uppbyggnadsträning i. Skon känns relativt lätt på foten med 241g i st 42. RevLite EVAn känns lite svampig men svarar ändå OK och är dessutom stabil i sidled. Dessutom är skon skön och har OK fäste. Återkommer efter ett gäng mil!

 

Salomon S-Lab Sense Ultra – Jens åsikt

salomon.s-lab.sense.ultra.1Salomon S-Lab Sense Ultra, namnet är både jobbigt att skriva och att säga. Kanske är det så eftersom skon är gjort för väldigt jobbiga situationer. Jag kan erkänna direkt, jag har tidigare undvikit Salomon. Det finns flera anledningar till det. Trots min inbillade skogsmulleattityd är jag nån sorts löparhipster som gärna gör saker så bakvänt som möjligt. Salomon är stiglöpningens stora drake. Många är galet nöjda med deras produkter trots en prislapp som många gånger är dubbelt så stor som vissa konkurrenters. Salomon är dock det företag som i dagsläget gjort absolut mest för svensk stiglöpning med sin Salomon Trail Tour. Så när jag bestämde mig för att testa några av loppen ville jag gå All-in.

salomon.s-lab.sense.ultra.2Ovandelen är gjord i ett stycke, utan sömmar och kallas därför ”Seamless Sensifit”. Skon är faktiskt gjord för att fungera bra utan strumpor vilket jag personligen kan skriva under på. Salomon har faktiskt lyckas riktigt bra med detta. Att slippa sömmar är ett riktigt plus. För att hålla foten på plats finns något man kallar ”Endofit”. Tanken är att skon med hjälp av detta ska sitta som en strumpa. Det gör den. Skon sitter RIKTIGT tight och tillsammans med ”Quicklace” systemet så håller den foten i sitt grepp. Appropå ”Quicklace” så fungerar det riktigt bra. Det är enkelt att få till bra tryck kring foten. Det har aldrig hänt att snörningen åkt upp heller. Bra Salomon! Jag kör 42,5 på denna och brukar oftast ha 42 ändå sitter den riktigt tight som sagt. S-lab Sense har en smal läst. Jag hade lite problem med skav fram på tårna till en början och jag gillar smala skor..

salomon.s-lab.sense.ultra.4Hälkappan är medelhög och ger ett riktigt bra hälgrepp. Jag har inte fått någon antydan till skav på hälen, det är bra. Den sitter också bra utan att irritera hälsenan uppför/utför. Kring tårna sitter ett tunt plastskydd om verkar vara till för att meshen inte ska gå sönder. Mot stenar och pinnar skyddar det inte så bra. Men faktum är att den lilla bit av sulan som går upp över tån gör ett riktigt bra jobb att mota de värsta stötarna. På sidan av skon är dock meshen lite mer utsatt. Där har jag fått lite små revor och hål då terrängen varit hård. Inget som påverkar funktionen dock. Dränerar vatten gör skon riktigt bra. Självklart är det den sömlösa meshen som ska ha äran för det. Till skillnad från annan mesh så tar denna inte upp något vatten heller så våtvikten är exemplarisk.

salomon.s-lab.sense.ultra.3

 

Sulan har ett mönster de kallar ”Contagrip”. Jag tycker det mönstret är riktigt bra. Det greppar på de flesta ställen och är helt OK på blöt sten. Sulan kanske inte är den bästa i lera men det tar den igen på stigar och liknande. Självklart funkar skon bra på asfalt. Jag har sprungit 30K utan problem. Det största problemet är väl att de mindre dubbarna verkar slitas relativt fort. Särskilt på hälen. Frågan är om det finns någon bra lösning på detta problem då det gäller skor som ska gå långa sträckor? Skon fungerar i alla fall i de flesta förhållanden. vad mer kan man begära?

salomon.s-lab.sense.ultra.5Mellansulan ser ut på samma sätt som vanliga S-lab Sense, 9mm EVA i fram och 13mm EVA i bak. Dropen blir då 4mm från häl till tå. I ultra har man istället ökat densiteten i EVAn och på så sätt fått en stabilare mellansula som dämpar på ett annat sätt. Detta gör också att vikten ökat från 195g till 210g UK8,5. En annan detalj med mellansulan är rock-platen kallad ”Pro-feel Film”. Den skyddar effektivt mot div vassa stenar. Första turen tyckte jag skon var allt för hård. Jag hade då sprungit mycket i Inov-8s Roclite 243 som i jämförelse har en väldigt ”svampig” mellansula. Men ju mer jag sprungit i skon desto mer gillar jag den. Skon har absolut inte samma markkontakt som snittet hos Inov-8s 3mm. Men jag tycker den på många sätt påminner om New Balance MT110.  Dessutom upplever jag skon som riktigt stabil. Jag behöver detta på längre turer. Genom att mellansulan är lite hårdare så känns skon lite högre än vad jag är van med men samtidigt har detta inite påverkat mitt löpsteg vare sig i stabilitet eller fotnedsättning. Sulan ger snabb och bra respons dvs svarar direkt.

Sammanfattningsvis så är Salomon S-lab Sense Ultra en fantastisk sko för långa skogspass. Visst sitter den tight men jag har inte haft några problem när fötterna sväller. Greppet är riktigt bra i de flesta förhållanden. skon är skön stabil och dämpar bra. Det finns dock två minus, 1800:- är många pengar. Det finns många billigare alternativ.  Men skon är värd det om det är en milslukare för terräng man letar efter. Jag är dock dessutom rädd att dubbar på häl slits för fort. Annars är detta en makalös sko. Salomon  har gjort riktigt bra ifrån sig.

 

Inov-8 Trailroc 150 – Jens åsikt

inov-8.trailroc.150.1

Minimalistisk löpning? Vad är det? Jag kan berätta lite om minimalistisk stiglöpning. Dit siktar Inov-8 med Trailroc 150. Det finns inte många som missat Fivefingers massiva inflytande i löparvågen. Med all rätt vände de upp och ner på de föreställningar som löpningen bestod av. Dock har de (och inte så många andra heller) inte lyckat gjort en riktigt bra terrängsko i samma anda. Inov-8 har redan lyckats med Bare-Grip 200, en slags Mudclaw för barfotalöpare. Sedan kom Trailroc-serien som uppenbart riktar sig till en upplevelsebaserad publik med sikte på stiglöpning istället för lerbrottning. TriC-sulan visade sig snabbt vara en mångsidig milslukare med både fäste och egenskaper för platten. När man tog bort mellansulan så blev det världens kanske bästa terrängsko för barfotagänget!

inov-8.trailroc.150.3

Den här skon är så klart gjord för att man ska kunna springa utan strumpor. Det betyder att materialet på insidan är skönt mot foten. Materialet på utsidan är tunn hård nylon. Runt tårna sitter en tunn gummiförstärkning. Dessa material gör skon riktigt slitstark, något som är rätt ovanligt med så här lätta skor. Materialet är som sagt hårt så det dränerar inte på topp, bara OK. Har man otur så kan det dessutom vika sig mot tårna och skava/irritera. Inne i skon finns dessutom en urtagbar sula på 3mm. Den gör skillnad för ovana fötter Kan jag intyga. Tar man ur sulan blir skon TUNN! Passformen är Inov-8s ”natural-fit” som ska erbjuda lite mer rum för framfoten. Jag tycker dock Trailroc 150, kanske pga det hårda materialet i ovandelen, känns rätt smal, ungefär som ”precision-fit”. Den är ändå true-to-size skullejag våga påstå.

inov-8.trailroc.150.2

 

Trailroc TriC-sulan funkar riktigt bra på denna sko. Gummit ska ju bestå av flera olika blandningar som fungerar bra i olika förhållanden. Hurvida det stämmer med verkligheten vet jag inte. Jag vet dock att sulan fungerar till det mesta, utan att riktigt briljera någonstans. Avsaknaden av mellansula har sina fördelar. Den omedelbara markkontakten ökar greppet på t ex sten. Det funkar på samma sätt med rötter. Sulan är dock så tunn så man får ta det lugnt i stökiga partier. I en sån här sko sitter ju faktiskt skon rätt oskyddad. En fördel med Trailroc-sulan, jämfört med t ex Roclite är att den faktiskt verkar vara riktigt slitstark. Tror att Inov-8 jobbat på det eftersom varenda kotte vill springa ultra.

inov-8.trailroc.150.4

Hur känns skon då? Jo den sitter verkligen som en smäck! Som jag sagt så är markkontakten suverän. Skon sitter väldigt lågt på foten. Hälkappan är låg och ändå så sitter skon bra. Det där tassande löpsteget infinner sig direkt, precis som med VFFs. Skon levererar riktig löparglädje. Kanske lite för mycket, för jag har svårt att ta det lugnt i skon. Sulan är precis så skyddande att jag törs ta ut den i seriös terräng. Det gäller däck att vara försiktig, planera sitt steg och undvika vassa stenar, pinnar och liknande. Sånt straffar sig rejält. Fästet är som sagt riktigt bra från torr stig till lättare lera och blöt sten. TriC är också riktigt bra på asfalt. Den är också rolig att dra på med, nästan överallt MEN för mig har det tyvärr resulterat i att en gammal spricka i vänsterfoten gjort sig påmind, i alla fall på långa och/eller snabba pass. Var försiktig..

inov-8.trailroc.150.5

Trailroc 150 är löparglädje! Skon är lätt, skön och mångsidig. Naturen går rakt upp genom sulan och träffar hjärtat med full kraft. Men det kommer också med ett pris. Slarviga och trötta steg bestraffas skoningslöst. Skon är inte för alla men har du fastnat i barfota/stiglöpningsträsket och vill krydda det med lite state of art så finns det chans för kärlek.