Från andra sidan stigen

loveswepres

Hej alla löparfenomen!

Jag heter Love och är Swedentrails-Jens yngre broder. Jag har för avsikt att börja blogga lite här på Swedentrails, därför tänkte jag ta tillfället i akt att presentera mig.

Kort om mig, jag är 38 år och bor och studerar i Kalmar. Jag har med tiden fått två problem, dessa är att jag väger alldeles för mycket och har alldeles för dålig kondition. Vad som också är intressant är att jag fått slut på ursäkter att göra något åt dessa problem, och som en del i det tänkte jag försöka blogga om min väg från övervikt och ohälsa till en förhoppningsvis smärtare och sundare livsstil.

Mina inlägg kommer kanske roa er mer rutinerade löpare och följare av Swedentrails, men alla måste börja någonstans, och där är jag nu, alldeles i början, lite på andra sidan stigen. Jag har tjyvtränat lite smått, på distanser runt 3 till 4 kilometer och med ganska lågt tempo. Då jag är så otränad så vill jag ta det försiktigt inledningsvis för att undvika skador och överbelastningar, och för att vara ärlig så orkar jag inte mer just nu heller. Som ung så var jag tidvis ganska tränad och hade enligt vissa en klar fallenhet för just löpning, jag hoppas att något från min ungdom fortfarande finns kvar någonstans inom mig och att det hjälper mig framåt.

Vad kommer då jag blogga om?

Jag kommer skriva om mina med och motgångar, om mina tankar om kost och vikt samt lite om de grejor jag har på mig när jag springer. Jag hoppas främst kunna motivera mig själv med detta, men om jag lyckas nå resultat så kanske jag kan motivera någon läsare, eller någon vän till någon läsare som precis som jag fått slut på ursäkter. Efter midsommar och eventuellt ett träningsläger hos familj och vänner i Gävle, kommer jag att börja redovisa min framfart på Kalmars stigar på funbeat.se samt här på Swedentrails.

Jag måste också nämna att jag har, med hjälp och rekommendationer från storebror Jens och Icebug, fantastisk utrustning att springa i. På fötterna har jag Icebug Certo, och jag kan utan omsvep säga att det är det bästa jag någonsin sprungit i, lätta, stabila, fantastiskt grepp och otroligt svala. Jag kommer skriva mer ingående om detta par framöver. Jag har självklart strumpor också, Teko organicSIN3RGI light minicrew vilka också är helt fantastiska. Överkroppen är kittad i OMM Trail Tee, OMM The Vector Zip och MontBell Wind Blast Parka. Ärligt talat så känner jag mig som en folkrace-entusiast i en Formel 1 bil.

Hursomhelst, jag får helt enkelt se till att förtjäna min utrustning med vilja, svett och blod ute i stigarna. Hjälp mig med motivation och feedback alla läsare, så skall jag gengäld försöka slå min storebror på milen om 1 år.

Med det sagt så ber jag att för tillfället få tacka för mig och önska er alla en trevlig midsommar!

 

 

Scandinavian Outdoor Games

I månadsskiftet maj/juni gick Scandinavian Outdoor Games i Falun. Det är en helg full av tävlingar, aktiviteter, clinics och utställare med fokus på lite mer äventyrlig sport. Tillsammans med skoföretaget ICEBUG anordnade jag Trail Clinics i skogarna kring Lugnet, Falun.

Jag är en känslolöpare och fokuserade därför på hur jag tycker det ska kännas att springa i skogen. Jag fokuserade på hur man blir intresserad av underlaget och anpassar sin löpning med tanke på detta. Jag pratade mycket om fotnedsättning, fäste och flyt. Jag pratade om vad som skiljer aktiv stiglöpning från utpräglad asfaltslöpning. Jag är inte typen som pratar löpskolning. Jag tror att av ett aktivt intresse föds en adaptiv förmåga. Knoppen och kroppen anpassar sig efter det du utsätter den för. Självklart krävs det övning, någon har sagt något om 10000 timmar, för att bli riktigt bra på en sak. Jag tror som sagt på att finna glädje i det man gör, hitta det som motiverar till ansträngningen. Självklart finns både löpteknik och förutsättning i form av material i detta. Men kärnan är ändå motivation, känsla, flyt och glädje.

Tack alla intresserade & inspirerande stiglöpare som var med mig i skogarna. Att få umgås med Er ger mig glädje och motivation att fortsätta och utveckla vad jag gör!

Nedan följer videos från mina clinics. Musiken är ”random” som kidsen säger, gratismusik och tyvärr inte så inspirerande som Er stiglöpare. Hoppas på en framtid med egenkomponerad musik!

Tailwind nutrition

tailwind

Nu har jag också fått tag i lite Tailwind Nutrition! Ja, varför vill jag testa detta då? Jo, Tailwind säger att de har en komplett lösning för VAD du behöver stoppa i dig när du tränar längre pass. Energi, elektrolyter och vätska i samma, dvs 3-in-1. Tailwind ska också vara snäll mot mage och ha ”snäll/ren” smak. Man blandar med vatten, bara. Dessutom ska det vara enkelt att diska t ex blåsan..

Jag menar ju att ju mer teknisk och avancerad en produkt är, desto enklare ska den vara att använda. Jag har lite mer prylar på väg in som också ska testas. Vi får se om det hinner komma innan jag åker ock jobbar på Scandinavian Outdoorgames i Falun tillsammans med Icebug. Annars testar jag nog Tailwind under mina trailrunningclinics där! Titta gärna förbi om ni är på SOG så kan vi tjata lite trail! Annars får ni läsa mer om vad jag tycker när jag käkat energin..

Swedentrails goes ONROAD in Bergviken Runt!

bergviken runt 1

På söndag, 25/4 kommer jag, Jens göra landsvägsdebut i det lokala loppet BERGVIKEN RUNT! Loppet går runt Bergviken vilken är en uppdämd sjö i älven Ljusnan. Start och mål sker dock inne i Söderhamn vid idrottsanläggningen Hällåsen. Loppet har nu vuxit till 80K så vi får väl se vad någon slags sluttid kan bli? Start sker i alla fall 10:00 vid Hällåsen och det går bra att efteranmäla sig för 300:- på plats. Jag åker i alla fall dit en timme innan..

supersix

Som vanligt går jag ”ALL-IN” och har lånat en fullblodsracer från Klas Kullman på svenska Cannondale, en supersix Ultegra i carbon, förmodligen lättare än kassör Svedbergs AXA-rygga, VROOM! Tror nog cykeln är lite snabbare än benen för tillfället, eller som min fru facebookade: Va ? Ska du köra bergviken runt med en sammanlagd cykelträningsmängd på 15 mil de senaste tio åren. Stört. Ja, ja, strunt samma.. Dä bar å åk som nån klok man sade en gång i tiden.

räcer3

Jag kommer självklart vara endamåliserat kittad i fräscha klubbkläder från TRIMTEX. Jag ser ju i alla fall snabb ut. RR lär följa..

Icebug Aurora

 

aurora

Vårens absoluta favoritsko har varit svenska Icebug Enlight! En skön och framförallt lagom sko som funkar till det mesta och samtidigt har både markkontakt och löpkänsla. Personligen tycker jag inte att det är någon högoddsare att Icebug också förser den med BUGrip. Ja, till hösten kommer den och namnet blir Icebug AURORA. AURORA är latin och står på våra breddgrader för norrsken. Det rimmar bra med att skon ska vara snabb, lätt och snygg! Precis som Enlight är en bantad verison av Anima2 så är detta en lättare, mindre skyddad version av Anima2 BUGrip. Det ska innebära 260g i stl 42 US9. Inte illa för en i sammanhangen ombonad och bekväm sko. Droppen är som vanligt 8mm och lästen är mellanbred. Icebug har dock försett AURORA med ett vädersäkert membran mot vinterns slask. Den dynamiska BUGrip teknologin och 19 karbidståldubbar  kommer se till att greppet är fantastiskt samtidigt som komforten räcker för asfalt. Icebug säger att denna sko precis som Enlight inte håller lika bra i hårdare terräng, men jag kommer inte vara orolig för att ta ut den i skogen. Mina Enlight har gått ganska hårt utan att skadats än så länge. Faktum är att jag tror AURORA kommer fungera utmärkt året om, ståldubb är grymt! Så vitt jag vet är det bara VJ Bold som i dagsläget är en lättare ståldubbad sko än nya Aurora. Det här blir en giftig sko i höst!

 

IebugXperience – Naturlöpning + Lokal kultur!

10151309_682747361790569_8301299626750853778_n

Det är ingen hemlighet att jag på senare tid gillat svenska ICEBUG skarpt. Det finns flera anledningar till det. För det första gillar jag att företaget är så svenskt de kan. För det andra gillar jag närheten de har till de gör. För det tredje gillar jag att man utgår från grepp, så bra som möjligt i alla situationer. Sedan tycker jag också att ICEBUG gjort det mesta rätt de senaste åren, vilket verkligen inte gäller för alla andra liknande företag..

Nu gör ICEBUG åter igen en sak jag gillar skarpt. Man engagerar sig i själva löpningen. ICEBUGXPERIENCE är ett löpar/vandrarlopp som sträcker sig över flera dagar. Platsen är Bohuslänska skärgården med tillhörande miljö. Man säger sig ha tagit inspiration från Fjällräven Classic och placerat denna idé på sydligare breddgrader. Loppet är totalt ca: 70K men som tidigare nämnt uppdelat på tre dagar. Varför? Jo, det ger etapper på mellan 20-30K per dag. Den sträckan är tillräcklig för att inkludera så många deltagare som möjligt. 30K kan man vandra på en dag även om man inte befinner sig i sin löparmässiga ”prime”. Samtidigt är 70K på tre dagar tillräckligt för de mest tävlingssugna. Hur mycket kan man pressa sig de två första dagarna om man vill hålla en tredje?

4565625_orig

Loppet är uppdelat på tre dagar. Det innebär två övernattningar. Här har man valt att jobba ihop med traktens lokala producenter och näringsliv. Man erbjuder olika alternativ till boende från tält till hotell för att passa så många smaker och plånböcker som möjligt. Tanken är att förutom uppleva naturen ska man också få möjlighet att uppleva vad som produceras lokalt. man samarbetar bland annat med krögaren Joakim Lundin som är föreståndare för Hummerkrogen!

1

Dag 1, Etapp 1 heter Hunnebo Haut Route. Start sker i Hunnebo vid hamnen. Etappen är ca: 20K och går genom kuperad terräng med allt från berg till lövskog med utsikt över havet. Man passerar också Sotenkanalen och Ramsvikslandet, ett naturreservat som kallas Klippornas rike. Målet är en stugby på norra Ramsvikslandet. Där väntar en kväll med bad, mat samt bastu vid havet.

 

2

Dag 2, etapp 2 är Ramsvik Rocks. Först frukost sedan vidare genom Ramsvikslandets havsklippor. Dagens sträcka är också ca: 20K. Tydligen ska det finnas mycket spår efter inlandsisens framfart. Det borde vara roligt att springa på. Också denna dag passeras både berg och skog. Målgången sker på den berömda Smögenbryggan. Där väntar mat och dryck. Därefter transport tillbaka till Stugbyn för fortsatt mys och samkväm.

 

3

Dag 3, etapp 3 är Woods and Islands. Denna sträcka ska vara mer varierad än tidigare dagar. Detta blir också den längsta sträckan på ca: 26K. Första 16K går genom fin lövskog, längs klippor utmed strandkanten, genom fiskebyar och stenhuggarområden. Paus sker vid färjelägret Tullboden. Där bjuds på mat och dryck. Nu är det dags för färja mellan Bohus-Malmön. Därefter blir det jaktstart inför sista 10K. Här finns kulturhistoria i form av öppna dagbrott och fina granithällar. Stigarna går runt hela ön och målgång sker på samma ställe som start. Efter detta sker en transport tillbaka till stugbyn igen. Där sker en ceremoni med prisutdelning och sedan är sagan slut.

Jag gillar tankarna med detta lopp. Som jag nämnt gör ICEBUG rätt från själva loppet till den större upplevelsen. Jag vill väldigt gärna filma och dokumentera denna resa från start till mål, därför räknar jag med att stå på startlinjen i september. Räkna med fler inlägg kring detta!

För olika boendealternativ och anmälan, kolla HÄR: PAKET!ANMÄLAN!

Söderhamn Outdoor

so

Ja, i helgen är det alltså dags för SÖDERHAMN OUTDOOR. Många har jobbat ganska hårt med detta arrangemang och det är framför allt järngänget i Hälsinglands Multisport jag talar om. Den här helgen kommer att innehålla en hel del kul. Kring området Kvarnen i Söderhamn kommer ett tävlingscentrum upprättas lördag 17/5. Där kommer också en del utställare av bl a. MTBs, kajak/surfskis, SWIMRUN och stiglöpning hålla till. Jag kommer finnas på plats med min lilla affär SWEDENTRAILS och försöka räcka till när det gäller dokumentation också. Nere vid kvarnen kommer också loppet VBTR, Västra berget Trail Run starta och ha sin målgång. Det blir också ett ca 600 meter långt lopp för barn som är helt gratis!

14:30 kommer multisportaren Scott Cole hålla en föreläsning i Ferdinand/Kulturens hus. Han är en av färdens bästa multisportare och även en duktig föreläsare. Det kostar 200:- och det finns fortfarande några platser kvar.

färssjön

Därefter flyttar allt till Färssjön där Scott Cole håller en fullbokad paddelkurs. Där finns också möjlighet att prova kajaker, surfskis och SUPs från KAJAKTIV. Skärgårdsutmaningen i Söderhamn kommer hålla öppen SWIMRUN-träning och möjlighet att kolla in våtdräkter från W-DYK.se finns också.

Söndag 18/5 flyttar spektaklet upp på Hällåsen för att inviga Söderhamns Kommuns och Hälsinglands Multisports nya MTB-spår på Hällmyra via ALIRSBIKEN. Varvet mäter 13K och du kan välja att köra ett eller två. Där anordnas också ett 1K långt MTB-lopp för barn.

Det går jättebra att anmäla sig och betala på plats MEN vill man föranmäla sig går det bra HÄR! Väl mött!

 

Icebug Enlight – Ett första intryck

bild-1

Enlight är en ny sko i svenska Icebugs digra trailskosortiment. Helt ny kanske är att ta i för skon bygger vidare på Anima/Anima2 som funnits länge i deras sortiment. ”Enlight är skon för den drivna löparen som gillar att hålla hög fart på såväl stigar som grusvägar, eller för dig som kör någon form av fitness träning utomhus”, skriver Icebug själv om skon. Längre ner skriver jag lite mer om vad jag tycker. För att vara Icebug ska denna sko vara mellan i precis allt. Då menar jag saker som vridstyvhet, drop (8mm), dämpning, läststorlek och även vikt. Till och med fästet ska vara typ medium, förutom på blöt sten där RB9X ska göra skon till en vinnare. Ovandelen är i ribstop-nylon och har ett foder i snabbtorkande mesh. Mellanslulan är av lättvikts EVA med märkets ESS-stabilisator. Vikten ska hamna på 235g i storlek 42 (US9).

bild-3

På min fot sitter storlek 42 som gjuten rakt ur lådan. Skon är SNYGG! Jag vill ha den som vardagssko men som jag ska springa i den kommer den lukta uffa.. Allt känns bra från hälgrepp till utrymme för framfot och tår. Jag tycker mig vara en 42 i allmänhet så jag hävdar att Enlight är ”true to size” som de flesta Icebugskor jag testat. Snörningen har man verkligen fått till man jämför med första generationens Anima med asymmetrisk snörning. Det är lätt för mig att hitta rätt. De band skosnöret fäster i går hela vägen ner till sulan och hjälper på så sätt till att fixera hela foten vid behov. Foten känns ombonad i Enlight. Dämpningen känns i fram och i hälen känns det som lite mer än jag är van med. Mellansulan är mellanmjuk vilket borde fungera bra på denna typ av sko. Hälkappan är normalhög och hälen sitter rätt bra utan tryck men också utan att glida runt. Runt tån finn dubbla förstärkningar och man har också dragit upp sulan lite i fram så skyddet borde vara helt OK. Samma plastskydd som finns runt tån finns också i häl och upp mot översta snörpningen. Den hjälper till att fixera hälen på olika sätt. Yttersulan känns igen från Animas tid. De låga sexkantiga dubbarna är många och sluttar åt olika håll på framfot mot bakfot.

bild-2

Första stegen känns skon lite högklackad. Jag har sprungit rätt mycket med 4mm drop de senaste åren. Samtidigt vet jag att 8mm funkar bra för mig eftersom Icebug ANIMA2 BUGrip blev min stora favoritsko denna vinter trots att jag trodde den skulle vara för högklackad. Mycket riktigt känns gummit lite mjukt på asfalt, som en Kinvara ungefär. Samtidigt så är själva yttersidan lite hårdare på grund av RB9X-gummit. Det ger ett lite klapprande läte. I skrivande stund har jag ändå lagt över 14 mil i skorna så jag vet att de funkar rätt bra på asfalt. Ljudet av RB9X är bara lite speciellt.. Ute på motionsspåret känns skon lätt, spårsäker, stabil och löpglad. Foten sitter fint och skönt. Några steg i lera visar att greppet är helt OK men inte som X-talon, Acceleritas och liknande skor. Skrålöpning i lera är nog inte Enlights syfte heller. Sedan rakt upp på blöt häll. Här är greppet makalöst, i klass med Acceleritas4 som jag skrivit en del om tidigare. Skon gör sig av med vatten ganska fort. Det samlas inte mycket i dojan. Den känns inte så tung efter ett vattenbad heller. Efter backen med stenhäll är det dags att bomba ner för ett stenigt utförslöp. Här glänser Enlight. Bra fäste, skön framfot, inget hältryck och nog med dämpning för att klara vass sten. Sedan bär det av mot lite teknisk, snabb stig med mycket sten och rötter. Enligt känns snabb, säker och smidig. Den svarar rätt snabbt trots något mjukt gummi. Foten sitter fast trots att framfoten känns rymlig. Jag avslutar med att rulla ca 5K grusväg. Här funkar Enligt också riktigt bra, dämpar lagom, är bekväm och svarar när man trycker.

bild-4

Som jag sade har jag sprungit lite över 14 mil i skon just nu.  Icebug verkar ha gjort årets ”Door to trail” sko för mig. Den funkar helt enkelt till det mesta, riktigt bra dessutom. Jag har tidigare lovordat New Balance MT1010v2 för detta syfte och sagt att den är bra på det mesta utan att vara bäst på något. Icebug Enlight är bättre på det mesta och dessutom BÄST på våtgrepp! Dämpningen är bra. Komforten är bra. Våtegenskaperna är bra. Jag kan inte säga något om hur skon håller i längden, det kommer senare. Men dubbar verkar hålla OK för asfalt. Materialet verkar tåla en hel den skog. Våtvikten kanske inte är den bästa men ändå helt OK. Skon tar också lite tid på sig att torka om man tycker det är ett minus. Maximalistisk löpning är på tapeten. Jag håller nog i hatten och stannar vid lagom dämpade skor. Jag har några rätt långa lopp (ultror) planerade i sommar och kan lätt tänka mig Enlight på dessa. Vill du ha en snabb, lätt och löpglad sko som skyddar lite mer än senaste tidens minimalistiska skor kan jag rekommendera Enlight. Faktum är att den sitter på min fot mest hela tiden..

D.I.Y GoPro handle

sm-ush2_black_folded

Jag har skaffat en ny GoPro, det blev en Hero3+ Black Edition. Jag springer nästan alltid med GoPron på en teleskopstav, helt enkelt eftersom jag tycker att det är enklast att filma så.. Jag kör med XOSERIES XS. Den första versionen jag hade gick sönder eftersom den hade ett plasthuvud. Den nya jag köpte var mycket rejälare i metall. Men jag märkte rätt snabbt att den var en bra bit tyngre i huvudet.

2

En tur på vågen bekräftade att vikten är relativt hög. När denna vikt dessutom sitter längst ut på staven gör hävstångseffekten faktiskt en hel del i ökad vikt. 40-50g extra kanske inte låter så mycket men lägg på en fjällmara på det så kanske ni förstår skillnaden.

3

Fram med lite verktyg och den gamla trasiga teleskopstaven. I Gopropaketen finns en del som passar bra för detta ändamål. Den behövde skäras och filas till. Jag tycker dessutom att jag klarar mig med tre delar i teleskopstaven, så den minsta delen åkte bort. Jag kapade av ca: 1 cm av den yttersta delen med en bågfil. sedan ihop igen. Huvudet limmade jag med epoxy.

4

Resultatet blev en lite kortare och mycket smidigare stav. Epoxylimmet ska härda ett dygn innan jag tar ut den i terrängen men redan nu känner jag mig sjukt nöjd. Hävstångsvikten har minskat rejält.

5

En ny tur på vågen visar också att totalvikten minskat avsevärt. Det ska bli kul att testa om detta gör någon skillnad, eller snarare HUR stor skillnad gör det.. Det är faktiskt rätt jobbigt att dra runt en kamera i handen på div tävlingar. Hoppas det blir lite lättare nu..!