Saucony Kinvara 2, ultraskon

Nya skor är inget undertecknad brukar inhandla (andra som skriver här är mycket mer intresserade av sånt). Inför Lapland ultra kände jag dock att mina asics tarthar asfaltsracers var lite väl slitna och inte ultimata för 5 mil grusväg följt av 5 mil asfalt.

Jag var helt enkelt ute efter ett par uppbyggda ändock lätta skor. Efter att fått veta att sådana inte existerade (följt av suckar) på Runners store i Stockholm cyklade jag till Löplabbets racebutik i samma stad. Där plockade dom fram ett axplock för mig att välja mellan. Det blev ett mycket lätt val, Saucony Kinvara 2 satt helt enkelt som ett smäck på foten. Och för att nöta in dem ordentligt har jag efter inköp sprungit alla mina pass i dem.

De är lätta, 189 g och med skaplig dämpning, kändes som jag flög fram första asfaltspasset med dem. De sitter bra över hälen och är stora över framfoten vilket är bra för mina fötter som är breda fram och smala över hälen. Jag gillar också att springa i stora skor, dessa är 38:or och jag spelar fotboll i 35:or och har 36:or till vardags. Skorna är däremot usla i terräng då kontakten med underlaget helt försvinner, men det är ju inte på skogsstig jag ska ha dem.

Riktigt hur bra de är får jag utvärdera efter helgen och om mina ben inte håller kan jag alltid skylla på skorna.

RÖJK – svensk etik, i löparspåret?

Jag är väldigt förtjust i företag som tar vår miljö på allvar. Men när det kommer till löpning? Vad är etisk löpning? Finns etisk löpning? Jag vill tro det. Självklart är ju allt relativt. Ingen tillverkningsprocess eller fraktmetod är helt utan miljöpåverkan. Ingen fabrik betalar sina anställda höga löner. Men om man som företag gör sitt bästa för att processen från råvara till konsument är så OK som möjligt tycker jag man i kontexten kan kallas för etisk. Jag vet att det finns folk som inte håller med, handlar sina kläder på Lidl och liknande, men det här är min åsikt och mitt val.

RÖJK – Superwear är ett relativt ungt svenskt företag som än så länge tillverkar kläder för skidåkning. Namnet RÖJK är en ordlek med uttrycket ”röjåk” som står för ett riktigt lyckat utförsåk. Man har valt att tillverka kläder i Sverige och Portugal, för att kunna ha koll på arbetsförhållanden och transport. Materialen är återvunnen polyester, PrimaLoft och mulesingfri Merinoull! Kläderna ska vara smarta, enkla och av multi-purpose typ. Grundaren och designern Jan Betros berättar hos Hiking in Finland hur han experimenterade med olika material och designer tills han hade skalat bort allt onödigt. Kvar var Tvister Helmet Hood. Visst passar nog RÖJKs kläder utmärkt för utförsåkning, själv är jag en hängiven snowboardåkare sedan över 20 år tillbaka och kommer säkert använda kläderna i vinter. Trots mina mogna 39 år kan jag fortfarande inte hålla mig borta från pudersnö och rails i parken. Men jag vill testa RÖJK för skogslöpning!

Orginalet – Tvister Helmet Hood

Tvister Helmet Hood är en avskalad hoodie. Den har varken muddar, dragkedja eller andra justeringar. Den är istället sydd på ett sätt så den följer kroppens rörelser. Materialet är RÖJKs Tvister fabric, ett polyestermaterial som kvalar in mellan underställ och lager 2. Själv benämner företaget det som lager 1,5, eller lagom. Hur svenskt är inte det? Eftersom huvan inte har justeringsmöjligheter är den sydd ganska tight. Den passar utmärkt under en hjälm och smiter åt kring ett par goggles. Huvan är sydd som en balaclava och går därför att rulla ihop till krage, om vädret förändras. Jag är en normal medium i storlek och M sitter ganska tight på mig. Självklart har jag vägt tröjan och den hamnade på 307 gram.

Tvister College -favoriten?

Tvister College är en vanlig tröja. Halsen är av round-neck typ och materialet detsamma som Helmet Hood. Den sitter på samma sätt och känns otroligt luftig och skön. Här tog jag storlek L och den sitter ”ledigare”. Finns risk för att denna tröja blir en riktig vardagsfavorit samtidigt som jag förmodligen kommer använda den mycket i skogen också. Tröjan är så klar lättare och väger in på 248 gram.

Tvister Shortlongs – godis i skogen?

Vill du som kille sticka ut i skogen (ordvitsigt) kan du testa att dra på dig ett par Tvister Shortlongs. De är ett par underställstights i Tvister Fabric. De är sydd i 3/4 modell och ska därför användas tillsammans med RÖJKs PrimaLoftstrumpa i skidbacken. I skogen kommer de förhoppningsvis fungera som ett par lätta, sköna och snygga capri-tights. Storlek M sitter som ett smäck på mig och de väger inte mer är 155 gram.

Strumpor och mössa

RÖJK har en hel del strumpor eller ”footgloves” som de kallar dem. Mina heter Superliner Findus och är färgglada samt gjorda i 68% mulesingfri merinoull, 22% polyamid och 10% lycra. Strumporna är tunna med lite förstärkningar på utsatta ställen. Det finns inget höger eller vänster och de är sydda med tunna sömmar. Jag har redan sprungit i dessa en hel del och kan tillägga att för mig fungerar de ypperligt. Pannbandet heter Reverse Headband och är sydd i Tvister Fabrick. 23 gram och one-size funkar på mig. Viker jag den dubbel har jag ett klassiskt svettband a la Björn Borg.

Det ska bli riktigt spännande att se hur RÖJK fungerar i skogen. Jag har länge gått och sneglat på deras marknadsintåg. Vill man handla RÖJK finns de till riktigt bra priser hos en hel del återförsäljare. Ser ni en påse godis fara fram i skogen, ropa gärna så kan vi snacka lite löpning och kläder. Nu ska jag köra så det ryker! Min åsikt kan du läsa om efteråt!

//Jens

Gåsholma 2012

Foto: Tomas Svedberg / Hälsinglands Multisport

Jonas och Jens – Foto: Tomas Svedberg / Hälsinglands Multisport

Midsommarafton 2012 bjöd på sol, midsommarstång, snaps, öl, mat och 8k grusvägslöpning. I Axmarby längs Jungfrukusten arrangerades för 34:e året i rad Midsommarloppet/Gåsholmaloppet. Sträckningen är inget speciellt, bara 8km grusväg med några backar. Med bil passerade vi målområdet för att ta oss mot Gåsholma där starten skulle gå. Vägen visade sig vara smal grusväg där möte var en konst. När nu över 400 löpare skulle ta sig till start visade sig detta vara något av ett problem. Loppet har växt stort de senaste åren och frågan är om det inte nått sin översta kapacitet. Ska loppet fortsätta växa krävs en annan logistik. Vid starten var det fullt med folk och en hel del kända ansikten. Kön till efteranmälningar ringlade sig farligt lång men priset var humana 150kr mot 100kr föranmälan. Cirka 400 löpare värmde upp och gav sig sedan via en mixad masstart av mot målet i Axmarby. Hur disponerar man ett lopp 8km? Ja visst ja, GASEN I BOTTEN! Starten (efter en krånglande hagelbössa) satt i 100 och ökade eftersom. Efter någon kilometer närmade sig mjölksyran, jag kollade klockan som i sin tur visade ett snitt på ca:3:40/km. Med skräck i sinnet sprang jag vidare. Backarna var egentligen inte mördande men i lite sommarvärme och 3:40-tempo är ALLA backar jobbiga! Jag höll givetvis inte detta tempo genom hela loppet men kom in på 31:41. Det gav ett snitt på 3:58 och allt som allt en 20:e plats i det mixade startfältet. Inte illa för en gubbe på 39. Långloppskungen Jonas sprang in på fina 33:12 och snittade alltså 4:09. Starkt av Jonas som fokuserar på helt andra distanser  och dessutom ska springa Lappland Ultra 100k om några dagar. Väl i mål hann vi lagom till starten av Knattespurten där våra barn glatt sprang den ca: 300m långa banan tillsammans med minst 50 kottar till. Därefter minglades det mellan fikakorgar, filtar och prisutdelning.

Eftersom det var ett kort snabbt lopp hade jag klätt mig därefter. Det blev pannband från Po.P, linne och race-shorts från New Balance, räcerdojorna RC130 från New Balance (funkade utmärkt på grusvägen) och eftersom det var Midsommarafton hade jag klätt upp mig med merinostrumpan Superliner Findus från svenska, etiska RÖJK Superwear, som satt som ett smäck hela loppet.

Frågan är om denna Midsommar inte var början på en ny tradition? Så trevligt var Midsommarloppet! //Jens